Kroppen består av miljarder celler som samarbetar i olika grupper. När många liknande celler arbetar tillsammans kallas det för en vävnad. Vävnaderna bygger upp våra organ, som i sin tur bildar kroppens olika system – som cirkulationssystemet, matsmältningssystemet och nervsystemet.
Det finns fyra huvudtyper av vävnader:
- Epitelvävnad täcker kroppens ytor, både utanpå och inuti. Den finns till exempel i huden, luftvägarna och mag-tarmkanalen. Den fungerar som ett skyddande lager mot bakterier, smuts och vätskeförlust. Epitelvävnad kan också ha specialfunktioner – i tarmen hjälper den till att ta upp näring, och i lungorna till att ta upp syre.
- Stödjevävnad ger kroppen form, stadga och skydd. Den fungerar som kroppens “inre byggnadsställning”. Till stödjevävnad räknas:
- Benvävnad, som bygger upp skelettet – kroppens stomme.
- Brosk, som dämpar stötar i lederna och ger form åt t.ex. öron och näsa.
- Fettvävnad, som lagrar energi, skyddar inre organ och hjälper till att hålla värmen.
- Bindväv, som håller ihop vävnader och organ.
- Även blod räknas till stödjevävnad, eftersom det binder samman kroppens delar genom att transportera ämnen.
- Muskelvävnad gör att kroppen kan röra sig. Den finns i tre varianter:
- Skelettmuskulatur fäster vid skelettet och styrs med viljan.
- Hjärtmuskulatur finns bara i hjärtat och arbetar dygnet runt utan att vi tänker på det.
- Glatt muskulatur finns i tarmarna, blodkärlen och urinblåsan, och arbetar automatiskt.
- Nervvävnad ansvarar för att ta emot och skicka signaler i kroppen. Nervceller (neuroner) är specialiserade på att snabbt kommunicera med andra celler. Nervsystemet gör att vi kan känna smärta, röra på oss, tänka och reagera. Nervvävnad finns i hjärnan, ryggmärgen och nerverna som sträcker sig ut i hela kroppen.
Utöver dessa fasta vävnader finns också flytande vävnad – framför allt blod och lymfa. Blodet transporterar syre, näringsämnen, hormoner och avfallsprodukter. Lymfan samlar upp överflödig vätska från vävnaderna och deltar i kroppens immunförsvar. Både blod och lymfa har alltså viktiga roller för att kroppen ska må bra.
För att kroppen ska fungera behöver det finnas balans – det kallas homeostas. Det handlar bland annat om att kroppstemperaturen, blodsockret och vätskebalansen hålls på en lagom nivå. Här spelar blodet en viktig roll, eftersom det snabbt kan transportera ämnen dit de behövs.
Alla dessa vävnader – epitel, stödjevävnad, muskelvävnad, nervvävnad och flytande vävnad – samarbetar i varje ögonblick. De gör att kroppen skyddas, hålls ihop, får energi, kan röra sig och anpassa sig till förändringar. De är små till formen, men har stora och avgörande funktioner.