1. Inledning

Teambaserad Aggressionshantering (TBA) är ett strukturerat och systematiskt arbetssätt för att förebygga och hantera aggression, oro och andra utmanande beteenden hos personer med autism. Metoden bygger på teamarbete, tydliga rutiner och minimerad improvisation vid akuta situationer.

• Förutsägbarhet: Gemensamma regler och arbetsmetoder för hela teamet.
• Säkerhet: Både fysisk och känslomässig trygghet sätts i första hand.
• Proaktivitet: Fokus på förebyggande insatser snarare än enbart akuta åtgärder.

TBA kan kombineras med andra metoder:

• Lågaffektivt bemötande
• Sensorisk integration
• Visuellt stöd (t.ex. PECS, scheman)

2. Grundläggande TBA-strategier

2.1. Tydlig rollfördelning i teamet

Inför, under och efter en incident vet varje teammedlem exakt vad deras ansvar är.

• Person 1: Verbal kontakt – korta, lugnande fraser (“Jag är här”, “Du är trygg”).
• Person 2: Kontrollerar omgivningen – plockar undan farliga föremål, skapar trygg miljö.
• Person 3: Dokumenterar – antecknar triggers, åtgärder och reaktioner för senare analys.

2.2. Förebyggande av eskalering

• Visuella ledtrådar: timglas, schemakort, övergångskort.
• Sensoriska hjälpmedel: hörselkåpor, stressbollar.
• Sociala berättelser: förberedelse inför förändringar med hjälp av bilder eller berättelser.

2.3. Rutiner för specifika beteendeproblem

Exempel – Aggression/självskada:

• Placera en mjuk barriär (kudde) – aldrig hålla fast med tvång.
• Erbjud alternativ (stressboll, annat lugnande objekt).
• Använd lågaffektivt bemötande – neutral röst, minimalt med ord.

3. Analys efter incident

Efter varje händelse diskuterar teamet:

• Trigger: Vad utlöste situationen?
• Effektiva åtgärder: Vad fungerade bra?
• Misstag: Vad förvärrade läget?

Exempel på anteckning:
14.05 – Trigger: högt ljud från ringklocka. Reaktion: slår huvudet. Lyckat: hörselkåpor + tog ut i korridoren. Misstag: två personer pratade samtidigt.

4. Anpassning av TBA efter ålder och utvecklingsnivå

• Barn (3–10 år): Lekfulla inslag (timglas som leksaker, figurkort). Mjuk fysisk vägledning utan tvång.
• Tonåringar (11–18 år): Användning av teknik (timer på mobil, visuella appar). Samtal kring regler och alternativ i efterhand.
• Vuxna (18+): Fokus på självreglering. Respekt för självbestämmande.

5. Vanliga misstag att undvika

• Improvisation: Alla åtgärder ska vara övade och välkända av teamet.
• Fysiskt tvång: Endast i yttersta nödfall, och då så skonsamt som möjligt.
• Starka känsloreaktioner: Höjda röster, hot och ilska förvärrar situationen.

6. Praktiska exempel på TBA-strategier

6.1. Rollfördelning vid akuta situationer

Situation: Klient börjar skrika och slå i bordet p.g.a. plötsligt högt ljud (brandlarm).

• Person 1: Lugn kontakt, säger t.ex. “Du är trygg”.
• Person 2: Tar bort triggern (stänger av ljudet, för ut till lugn miljö).
• Person 3: Säkrar omgivningen (plockar undan farliga föremål).

6.2. Användning av visuella stöd

Situation: Barnet förstår inte varför aktiviteten slutar abrupt och börjar riva papper.

• Teamet har en gemensam visuell signal (kort “stopp”, timer).
• Person 1: Visar kortet + tecknet “paus”.
• Person 2: Spelar upp förinspelat ljud som markerar avslut.

6.3. Fysisk vägledning utan tvång

Situation: Klient vägrar duscha, börjar knuffas.

• Person 1: Står bredvid, inte framför, säger: “Först dusch, sen film”.
• Person 2: Visar bilder på stegen (1. dusch, 2. favoritfilm).
• Vid fortsatt motstånd: backa, försök igen efter 2 minuter.

6.4. “Lugnt rum” som protokoll

Situation: Utbrott p.g.a. ändrat schema.

• Person 1: Signal till teamet (t.ex. kodord).
• Person 2: Förbereder sensoriskt lugnt rum.
• Person 3: Blockerar utgångarna, håller avstånd.

6.5. Analys efter händelsen

• Vad fungerade (t.ex. visuella signaler, hörselkåpor)?
• Vad förvärrade (t.ex. flera pratade samtidigt)?
• Hur kan rollerna fördelas bättre nästa gång?

Exempel på anteckning:
12.05 – Trigger: högt skratt. Reaktion: slår huvudet. Bäst: ut i korridoren + hörselkåpor. Misstag: två pratade samtidigt.

7. Exempel anpassade efter ålder och situation

7.1. Barn med autism (3–10 år)

Problem med övergångar: Barnet lägger sig på golvet och skriker vid byte från lekrum till matsal.

• Person 1: Visar schema (“lek” → “mat”).
• Person 2: Sätter på timer med ljudsignal.
• Person 3: Förbereder en favorit-leksak som motivator.
• Vid fortsatt protest: teamet väntar och provar om igen.

Sensorisk obehagskänsla: Nya skor – barnet river av dem och kliar sig.

• Person 1: Bekräftar känslan: “Jag ser att det är obekvämt. Vi tar av skorna”.
• Person 2: Erbjuder alternativ (tofflor).
• Person 3: Antecknar triggern.

7.2. Tonåringar med autism (11–18 år)

Ilska över skoluppgift: Slänger bok, ropar “Jag kan inte!”.

• Person 1: Neutral: “Du kan ta paus nu”.
• Person 2: Plockar fram stressleksaker.
• Person 3: Ger enklare uppgift.

Självskada p.g.a. ändrad plan: Slår sig själv när utflykt ställs in.

• Person 1: Placerar kudde mellan huvud och hand.
• Person 2: Sätter på favoritvideo.
• Person 3: Föreslår alternativ: “Vi kan rita regn på fönstret och gå ut sen”.

7.3. Vuxna med autism (18+)

Aggressivitet i butik när varan saknas: Slänger ner produkter från hyllan.

• Person 1: Säger kort: “Yoghurten är slut. Vi väljer en annan”.
• Person 2: Visar alternativ på telefon/kort.
• Person 3: Styr bort från farliga ytor (t.ex. glas).

Ritualiserat beteende – kräver samma väg: Blir upprörd när vägen är avstängd.

• Person 1: Visar foto på alternativ väg.
• Person 2: “Vi går sakta. Ett-två-tre steg”.
• Person 3: Sätter på lugnande musik.

8. Exempel på TBA vid särskilt utmanande situationer

8.1. Rymningsbeteende (elopement)

Situation: Barn springer mot vägen vid hämtning från skolan.

• Förebyggande:
  • “Tre stegs-regeln”: alltid vara inom tre steg från barnet.
  • Visuella kontrakt: bild på “vuxen hand = säkerhet”, belöning vid följsamhet.
  • Öva stopp-signal (“stopp-lek” med visselpipa eller kodord).
• Vid rymning:
  • Person 1 ropar namn, ger tydlig stopp-signal.
  • Person 2 blockerar vägen till fara.
  • Person 3 visar färgglad leksak för att avleda.
• Viktigt: Spring inte efter – det kan öka panik.

8.2. Selektivt ätande/vägran att äta

Situation: Klienten äter endast tre livsmedel och vägrar smaka nytt.

• Lägg ny mat bredvid den vanliga, utan press.
• Använd visuell skala: “smaka/lukta = klistermärke”.
• Dokumentera varje litet framsteg (“tål morot nära tallriken – framgång”).
• Om klienten slår i bordet: ta bort tallriken utan kommentar, försök igen efter 5 minuter.

8.3. Självskada

Situation: Tonåring slår huvudet mot väggen vid svår uppgift.

• Placera kudde som skydd.
• Säg: “Jag hjälper dig” – visa hand över hand.
• Efteråt: träna på knappning på tygbit.

8.4. Sensoriska kriser

Situation: Vuxen slår händerna för öronen och vaggar i köpcentrum.

• Sätt på hörselkåpor, eller säg: “Vi går till ett lugnare ställe”.
• Visa “följ mig”-gest, minimalt med ord.
• Person 3 skyddar genom att be folk hålla avstånd.
• Förebyggande: Ha alltid sensorisk “akutväska” med.

8.5. Ritualer och tvång

Situation: Barn kräver att toalettdörren står på glänt.

• Byt ut ritualen (ställ en stol så dörren är på glänt).
• Använd timer: “Om 5 minuter stänger vi en sekund och öppnar igen”.
• Erbjud alternativ: “Vill du ha ett draperi istället för dörren?”

9. Sammanfattande principer

• Roller och rutiner måste vara kända och övade i förväg.
• Ersätt utmanande beteende med alternativ, istället för att bara säga nej.
• Dokumentera triggers – det ger bättre möjligheter att förebygga nya incidenter.
• Minimera prat – maximera förutsägbara, trygga handlingar.
• Säkerhet går alltid före att “vinna” konflikten.

10. Avslutning

TBA är ett långsiktigt och systematiskt verktyg:

• Regelbunden träning och gemensam genomgång av scenarier.
• Sammanhållen strategi bland alla i teamet.
• Flexibilitet – justera insatserna om något inte fungerar.
• Individanpassning – anpassa alltid strategin efter varje persons behov.

Rekommenderade resurser:

• Kurser i icke-verbal kommunikation.
• Metoder för sensorisk integration (t.ex. Wilbarger-terapi).
• Litteratur om tillämpad beteendeanalys (ABA).
• Kollegiala handledningar och fallgenomgångar.

TBA är ett systematiskt arbetssätt som minskar risken för kriser och ökar tryggheten, livskvaliteten och samarbetet i teamet kring personer med autism.