Pröva dina kunskaper:
👉 Gör kunskapstestet här

LSS – Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
LSS ger extra stöd till personer med stora och varaktiga funktionsnedsättningar. Syftet är att personen ska kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. LSS gäller tre grupper: personer med utvecklingsstörning eller autism, personer med betydande begåvningshandikapp efter hjärnskada, och personer med andra stora funktionsnedsättningar som kräver mycket stöd.

De 10 LSS-insatserna (kort förklaring)
1. Rådgivning och personligt stöd – när personen behöver specialkunskap, till exempel av psykolog eller kurator.
2. Personlig assistans – Assistansen ges till personer som behöver mycket stöd i vardagen. Grundläggande behov som hygien, måltider och påklädning måste finnas för att få insatsen. Men i praktiken hjälper personliga assistenter med fler saker i vardagen: förflyttningar, kommunikation, fritidsaktiviteter, inköp, hushållssysslor och att personen kan leva ett tryggt, aktivt och självständigt liv.
3. Ledsagarservice – när personen behöver stöd för att komma ut på aktiviteter.
4. Kontaktperson – stöd för sociala kontakter och fritid.
5. Avlösarservice i hemmet – när anhöriga behöver vila en stund.
6. Korttidsvistelse – tillfällig vistelse utanför hemmet för avlastning eller miljöombyte.
7. Korttidstillsyn för skolungdom – tillsyn före/efter skolan för ungdomar med funktionsnedsättning.
8. Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn – när barnet inte kan bo hemma.
9. Bostad med särskild service för vuxna – gruppbostad eller servicebostad när man inte klarar att bo själv.
10. Daglig verksamhet – sysselsättning för vuxna som inte kan arbeta eller studera.

Personkretsar enligt LSS – vem har rätt till stödet?

För att få stöd enligt LSS måste personen tillhöra en av tre personkretsar. Dessa är juridiskt definierade i §1 i LSS och avgör om insatserna kan beviljas:

Personkrets 1:
Personer med utvecklingsstörning (intellektuell funktionsnedsättning), autism eller autismliknande tillstånd.
▪︎ Funktionsnedsättningen ska vara medfödd eller uppstått i tidig ålder.
▪︎ Den ska leda till svårigheter att förstå, planera, kommunicera och klara vardagen.

Personkrets 2:
Personer med betydande begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder.
▪︎ Skadan ska ha uppstått efter 16 års ålder, till exempel efter en olycka, stroke eller hjärninflammation.
▪︎ Personen ska ha liknande behov som personer med utvecklingsstörning.

Personkrets 3:
Personer med andra stora och varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som inte beror på normalt åldrande.
▪︎ Funktionsnedsättningen ska vara varaktig, uppenbar, ge stora svårigheter i vardagen och kräva omfattande stöd.
▪︎ Det kan handla om svåra rörelsehinder, neurologiska sjukdomar eller funktionshinder efter sjukdom eller skada.

För att få LSS-insatser krävs alltså både att personen tillhör en av dessa tre personkretsar och att det finns ett konkret behov av den aktuella insatsen.

SoL – Socialtjänstlagen
SoL gäller för alla i samhället. Målet är att ge stöd, trygghet och hjälp vid sociala problem. Socialtjänsten ger till exempel ekonomiskt bistånd, hemtjänst, boendestöd och stöd till barn och familjer.

HSL – Hälso- och sjukvårdslagen
HSL styr vården i Sverige. Lagen säger att alla ska få god och säker vård på lika villkor. Den gäller all hälso- och sjukvård, till exempel vårdcentraler, sjukhus och hemsjukvård.

LVU – Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga
LVU används när barn eller ungdomar behöver skydd och inte får tillräcklig trygghet hemma. Samhället kan besluta om tvångsvård om barnet riskerar att fara illa.

LPT – Lag om psykiatrisk tvångsvård
LPT gäller personer med allvarlig psykisk störning som behöver vård men inte frivilligt vill ta emot den. Den används när personen är en fara för sig själv eller andra och måste få vård direkt.

Skollagen
Skollagen gäller alla barn och elever. Den säger att skolan ska vara likvärdig, trygg och ge extra stöd till de som behöver det, till exempel extra anpassningar eller särskilt stöd.

Patientdatalagen
Patientdatalagen styr hur vården får hantera patienters journaler. Syftet är att skydda integritet och se till att rätt personal kan se rätt uppgifter.

Offentlighets- och sekretesslagen (OSL)
OSL styr vilka uppgifter som är offentliga och vilka som är hemliga. Den skyddar personers privatliv. Personal i vård och omsorg får inte lämna ut känslig information utan laglig grund.

GDPR – Dataskyddsförordningen
GDPR skyddar personuppgifter i hela EU. Den säger att privata och offentliga verksamheter bara får samla in och använda personuppgifter när det finns laglig grund. Personen har rätt att veta vilka uppgifter som samlas in, varför de samlas in och att få dem rättade eller raderade. Inom vård och omsorg gäller GDPR tillsammans med Patientdatalagen och OSL för att skydda integritet och säkerhet.