Det här är en kort översikt med instuderingsfrågor och tydliga svar inom Psykiatri 1. Texten hjälper dig att repetera grunderna i psykisk ohälsa, vanliga diagnoser, behandling, bemötande och aktuell lagstiftning. Materialet är anpassat för dig som studerar till undersköterska och vill snabbt stärka dina kunskaper inför prov eller praktiska uppgifter.

Pröva dina kunskaper:
👉 Gör kunskapstestet här

1. Vilka behandlingar används oftast för att behandla depression?

• Psykologiska behandlingar: Kognitiv beteendeterapi (KBT), interpersonell terapi (IPT).
• Antidepressiv medicin (t.ex. SSRI-preparat).
• Psykosociala insatser: Aktiveringsinsatser, stöd i vardagen.
• Ytterligare: Fysisk träning, i svåra fall ECT (elektrokonvulsiv terapi).

2. Vilken sjukdom är mest förknippad med vanföreställningar?

• Schizofreni och andra psykossjukdomar.

3. Ge exempel på tre friskfaktorer och tre riskfaktorer för psykisk hälsa.

• Friskfaktorer: Goda sociala relationer, känsla av mening, fysisk aktivitet.
• Riskfaktorer: Ensamhet, långvarig stress, missbruk av alkohol eller droger.

4. Vad innebär begreppet stigma?

• Ett negativt märke, stereotyp eller fördom som leder till social uteslutning, diskriminering och förlust av status på grund av en psykisk sjukdom.

5. Vilken behandling används vanligtvis vid PTSD?

• Den vanligaste och mest evidensbaserade behandlingen vid PTSD är traumafokuserad kognitiv beteendeterapi (KBT).
• Antidepressiv medicin (främst SSRI) används också ofta som ett komplement eller om psykoterapi inte är tillgänglig.

6. Vilka symtom finns för depression?

• Nedstämdhet, intressebrist, trötthet, skuldkänslor, sömnsvårigheter, aptitförändringar, koncentrationssvårigheter, suicidtankar.

7. Vad är ett vanligt symtom vid psykos?

• Osammanhängande tänkande.
• Vanföreställningar (fasta, falska övertygelser) och hallucinationer (att höra, se eller känna saker som inte finns).

8. Vad innebär den medicinsk-biologiska modellen för psykisk ohälsa?

• Modellen betonar biologiska orsaker som arv, kemisk obalans i hjärnan (neurotransmittorer), hjärnskador och genetisk sårbarhet. Behandling fokuserar ofta på medicin.

9. Vad innebär det psykodynamiska synsättet på psykisk ohälsa?

• Det psykodynamiska synsättet förklarar psykisk ohälsa med inre, omedvetna konflikter och svåra upplevelser från barndomen. Man menar också att vi använder olika psykologiska försvarsmekanismer – som att förtränga minnen eller förneka jobbiga känslor – för att skydda oss från ångest och inre stress.

10. Förklara vad sårbarhetsmodellen betyder.

Betydelsen av sårbarhetsmodellen är att psykisk hälsa påverkas av två saker samtidigt:
• hur sårbar en person är från början
• vilken typ av stress personen utsätts för just nu
Om sårbarheten är hög och stressen är stark ökar risken att utveckla psykisk ohälsa. Om sårbarheten är låg eller stressnivån är mild klarar man ofta av situationen bättre.
Modellen visar att psykisk ohälsa nästan aldrig beror på en enda orsak, utan på en kombination av flera faktorer. Den hjälper oss att förstå varför människor reagerar olika på samma händelser.

11. Vilka typiska kännetecken finns hos en person med ätstörning?

• Intensiv rädsla för att gå upp i vikt, förvrängd kroppsuppfattning, extremt begränsad matintag eller hemlig ätning/botning, social isolering kring måltider.

12. Vilken behandling används ofta vid ätstörningar?

• Familjeterapi (särskilt för ungdomar), KBT och andra psykologiska behandlingar. Nutritionsstöd används både för att återställa näringsbalansen vid undervikt och för att skapa regelbundna, hälsosamma matvanor vid överätning eller hetsätning. Vid svårare tillstånd kan sjukhusvård behövas.

13. På vilket sätt kan socioekonomiska förhållanden påverka psykisk hälsa?

• Låg inkomst, arbetslöshet och bristande utbildning minskar tillgång till resurser och kan leda till sämre bostads- och livsvillkor, som ökar stress och därmed utgör riskfaktorer för psykisk ohälsa.

14. Vad innebär stigmatisering?

• Att någon får ett negativt “märke” (stigma) kopplat till sin psykiska sjukdom eller avvikelse, vilket gör att personen bemöts med fördomar, avståndstagande eller diskriminering. Det kan leda till skam, isolering och att personen undviker att söka hjälp.

15. Vad säger lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT)? När kan den användas?

• LPT ger möjlighet att tvångsvårda en person med allvarlig psykisk störning som vägrar frivillig vård, om två kriterier är uppfyllda:
  1. Nödvändighetskriteriet: Vård är nödvändig för personens hälsa eller för att förhindra att de skadar sig själv eller andra.
  2. Kriteriet om mindre ingripande alternativ: Frivillig vård är inte möjlig, och tvångsvård är det minst ingripande alternativet.

16. Beskriv kort vad depression är och hur den kan behandlas.

• Depression är en vanlig och allvarlig sjukdom som påverkar känslolivet, tankarna och funktionsförmågan. Symtom: nedstämdhet, intressebrist, trötthet. Behandlas med samtalsterapi (t.ex. KBT), antidepressiv medicin, aktivering och stöd.

17. Beskriv kort vad PTSD är och vilken behandling som används.

• Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) uppstår efter ett traumatiskt hotfullt händelseförlopp. Symtom: återupplevande (flashbacks), undvikande, negativa tankar och ökad arousal (övervakning). Behandlas med traumafokuserad KBT eller EMDR.

18. Vad är viktigt att tänka på när du bemöter en person med depression?

• Visa respekt, lyssna aktivt utan att försöka “lösa” allt. Normalisera och validera deras känslor. Var tålmodig, då personen ofta har låg energi och svårt att koncentrera sig. Uppmuntra små steg och ge praktiskt stöd.

19. Vad är syftet med KBT och hur fungerar den?

• Syfte: Att identifiera och ändra negativa, ofta automatiska, tankemönster (kognitioner) och beteenden som förvärrar psykiskt lidande.
• Funktion: Genom samtal och övningar lär patienten att koppla ihop tankar-känslor-beteende, utmana negativa tankar och prova nya, mer adaptiva beteenden.

20. Hur kan fysisk aktivitet påverka psykisk hälsa?

• Frisätter endorfiner och andra ämnen som förbättrar humöret, minskar stress och ångest, förbättrar sömnen och ger en känsla av mål och självförtroende.

21. Vad är skillnaden mellan frivillig vård och tvångsvård inom psykiatrin?

• Frivillig vård: Patientens samtycke och samarbete ligger till grund för vården. Patienten har rätt att avbryta vården.
• Tvångsvård: Beslutas enligt LPT när en person med allvarlig psykisk störning vägrar vård som bedöms absolut nödvändig för att förhindra allvarlig skada. Patienten kan inte själv avbryta vården.

22. Varför är bemötande så viktigt inom psykiatrisk vård?

• Ett gott bemötande bygger tillit, som är grunden för all vård. Det minskar rädsla och stigmatisering, främjar samarbete och stärker patientens självkänsla och motivation för återhämtning.

23. Vad kan vårdpersonal göra för att minska stigma i samhället?

• Använda person-först-språk (t.ex. “en person med schizofreni”, inte “en schizofren”). Sprida kunskap och normalisera psykisk ohälsa i samhällets synsätt. Visa genom sitt eget professionella bemötande att människor med psykisk sjukdom är värdiga respekt och har förmåga till återhämtning.

24. Vilka kan ingå i samarbetet runt en patient (t.ex. yrkesroller och närstående)?

• Vårdteam: Undersköterska, sjuksköterska, läkare, psykolog, arbetsterapeut, kurator, behandlingsassistent.
• Externa: Bostöd, socialtjänst, beroendecentrum, aktivitetscenter.
• Nätverk: Närstående (familj, vänner), kontaktpersoner, stödgrupper.

25. Hur kan samarbete påverka patientens återhämtning?

• Samarbete påverkar patientens återhämtning positivt eftersom det ger en samlad bild av personens behov – både medicinska, psykologiska och sociala. Det skapar trygghet, kontinuitet och minskar risken för missförstånd eller brister i vården. Genom att flera aktörer samarbetar kan man också använda fler resurser och ge bättre stöd. Om patientens familj eller nätverk inkluderas, stärks stödet även utanför vården, vilket underlättar återhämtningen.

26. Vad är viktigt att tänka på vid omvårdnadsarbete med personer som har psykisk ohälsa?

• Se hela personen, inte bara diagnosen. Bygg en relation baserad på tillit, respekt och empati. Var observant på både verbala och icke-verbala signaler. Ge känslomässigt och praktiskt stöd. Främja återhämtning genom att stödja patientens styrkor och mål.

27. Vad innebär ett respektfullt och empatiskt bemötande?

• Respektfullt: Att behandla varje person som en unik individ med lika värde. Inkluderar att upprätthålla integritet, vara ärlig och involvera patienten i beslut.
• Empatiskt: Att aktivt försöka förstå patientens känslor och upplevelse från deras perspektiv, och visa denna förståelse.

28. Vad betyder det att reflektera över sitt eget bemötande?

Att reflektera över sitt eget bemötande betyder att man medvetet tänker igenom hur man har bemött andra människor. Det innebär att ställa frågor till sig själv om vad man sa, hur man sa det, kroppsspråk, attityd och vilka känslor som fanns med.

Syftet är att lära känna sig själv bättre och kunna bemöta andra mer professionellt, empatiskt och rättvist – oavsett om det gäller patienter, kollegor eller andra personer.

29. Hur kan man förbättra sitt förhållningssätt i arbetet?

• Man kan förbättra sitt förhållningssätt genom att, med utgångspunkt i feedback, reflektera över sitt bemötande, vara medveten om egna värderingar och gränser, samt genom fortbildning och handledning.

30. Hur har människosynen inom psykiatrin förändrats över tid?

• Från en syn som fokuserade på sjukdomen (där personen ofta förväntades vara passiv) till en återhämtningsinriktad syn som betonar personens styrkor, egna mål, medbestämmande och möjlighet till ett meningsfullt liv trots sjukdom.

31. Hur har psykiatrins organisation utvecklats historiskt?

• Från institutionell vård på stora, slutna mentalsjukhus under lång tid, via avinstitutionalisering från 1970-talet, till en öppen, decentraliserad och mer kommunbaserad vård med fokus på kortare slutenvård, öppenvård och bostöd i samhället.

32. Scenario: Du möter en ny patient som lagts in på grund av svår depression och suicidtankar.

1. Hur skulle du bemöta personen för att skapa ett respektfullt, tryggt och stödjande samtal?

• Introducera dig tydligt och förklara din roll. Möt patienten i en lugn och privat miljö. Använd ett lugnt, vänligt och icke-dömande tonfall. Inled med öppna frågor och lyssna aktivt utan att avbryta. Visa att du är närvarande genom kroppsspråk. Normalisera att det är ok att vara nedstämd och att söka hjälp.

2. Vilka faktorer är viktigast för att bygga en god och empatisk relation?

• Autenticitet (vara genuin), empati (visa förståelse för patientens upplevelse), orubblig positiv aktning (visa respekt och tro på personens värde oavsett beteende) och icke-dömande attityd. Tillit byggs genom konsekvens, ärlighet och att göra det man säger.

3. Hur kan du hjälpa personen att känna sig trygg, förstådd och motiverad att ta emot hjälp?

• Trygg: Var tydlig och förutsägbar. Respektera gränser. Förklara vad som händer på avdelningen.
• Förstådd: Använd validering (“Jag kan förstå att du känner dig hopplös just nu, det låter väldigt tufft”). Reflektera tillbaka det du hört.
• Motiverad: Fokusera inte bara på problem, utan utforska små styrkor och tidigare framgångar. Ställ frågor om vad som varit meningsfullt förut. Uppmuntra små, uppnåeliga mål tillsammans.

4. Vilka tecken kan tyda på ökad självmordsrisk?

• Verbala tecken: Direkta eller indireka uttalanden om döden (“Alla skulle må bättre utan mig”), avskedstagande, pratar om att vara en börda.
• Beteendetecken: Att skaffa sig medel (samla tabletter, köpa rep), plötsigt lugn efter en period av oro, ge bort ägodelar, ökad isolering, ökad användning av alkohol/droger.
• Känslomässiga tecken: Uttalat hopplöshet, olidligt psykiskt lidande, skamkänslor.

5. Hur kan du involvera närstående på ett respektfullt sätt i vården?

• Först och främst: Be om patientens samtycke och önskemål kring vilken information som får delas och med vem. Fungera som en brobyggare mellan patient och närstående. Erbjud information och stöd till närstående om sjukdomen. Anordna gemensamma samtal om patienten önskar det, där alla får tala och lyssna.

6. Hur kan kultur, ekonomi och stigma påverka patientens syn på vård och återhämtning?

• Kultur: Kan forma hur man uttrycker psykiskt lidande, vem man vänder sig till för hjälp (familj, religiös ledare, sjukvård), och förtroende för vårdsystemet.
• Ekonomi: Låg inkomst kan ge stress och minska möjlighet till återhämtningsaktiviteter. Rädsla för sjukpenning/vårdkostnader kan fördröja sökande av vård.
• Stigma: Kan leda till självstigma (skam, lågt självvärde), förnekelse av sjukdom och ovilja att söka hjälp av rädsla för att bli “märkt”. Det kan också isolera personen från sitt sociala nätverk. Som vårdpersonal är det avgörande att vara medveten om dessa faktorer och anpassa sitt bemötande och informationen därefter.