Det här är en översikt med instuderingsfrågor och svar om arbetsmiljö, lagar, risker och rättigheter i vård och omsorg. Här får du hjälp att repetera viktiga begrepp inför prov och uppgifter, till exempel arbetsmiljölagstiftning, vanliga risker, roller och ansvar, sekretess samt stöd enligt SoL, HSL och LSS. Perfekt för dig som studerar till undersköterska!

Pröva dina kunskaper:
👉 Gör kunskapstestet här

1. Ge exempel på hur fysisk arbetsmiljö kan se ut i din vardag.

Fysisk arbetsmiljö handlar om alla de faktorer på jobbet som påverkar kroppen direkt. Det kan vara hur lokalerna ser ut, till exempel om det finns långa korridorer eller bra belysning. Det kan också vara vilken utrustning som finns, såsom nya arbetskläder eller hjälpmedel för tunga lyft. Andra exempel är ventilationen på arbetsplatsen, hur arbetstiderna är planerade eller om det finns skyddskläder och ergonomiska möbler. Allt detta påverkar hur man trivs och mår rent fysiskt på jobbet.

2. Vilka lagar och myndigheter styr arbetsmiljön inom vård och omsorg?

Arbetsmiljön styrs framför allt av Arbetsmiljölagen (AML), som beskriver hur arbetsmiljön ska vara och vad arbetsgivaren måste göra för att förebygga ohälsa och olycksfall.

3. Vad har IVO för uppgifter?

IVO är en statlig myndighet som följer upp och kontrollerar att verksamheter och personal följer lagstiftningen inom vård och omsorg. IVO granskar hur socialtjänsten samt hälso- och sjukvården fungerar, och ser också till att hela vårdkedjan fungerar som den ska. De kan föreslå att personal förlorar sin rätt att arbeta inom yrket om det finns allvarliga brister. Dessutom ansvarar IVO för att följa upp rapporterade vårdskador och säkerställa att nödvändiga åtgärder har vidtagits.

4. Vilket ansvar har arbetsgivaren för arbetsmiljön?

Arbetsgivaren har det största ansvaret för att arbetsmiljön är bra. Det innebär att arbetsgivaren regelbundet måste kontrollera arbetsmiljön och vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa eller olycksfall. Arbetsgivaren ska samarbeta med personalen, lyssna på synpunkter och skapa rutiner så att arbetsplatsen är säker både fysiskt och psykosocialt. I vården har arbetsgivaren även ansvar för att erbjuda läkarundersökning vid nattarbete och informera om smittrisker.

5. Vad innebär systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM)?

Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) betyder att arbetsgivaren tillsammans med personalen undersöker, bedömer och åtgärdar risker i arbetsmiljön på ett organiserat sätt. SAM handlar också om att utvärdera arbetsmiljön regelbundet för att förebygga psykisk ohälsa och olyckor. Det kan innebära skyddsronder, riskbedömningar och att ta fram rutiner för att upptäcka och hantera risker, till exempel stress, smitta eller hot.

6. Vilka risker är vanligast i arbetsmiljön inom vård och omsorg?

De vanligaste riskerna är stress, hög arbetsbelastning, oregelbundna arbetstider, hot och våld, risk för smitta samt kränkande särbehandling eller mobbning. Belastningsskador, som uppstår av tunga lyft och fel arbetsställningar, är också vanliga. Psykosociala risker som dålig stämning, brist på återhämtning eller konflikter mellan kollegor kan påverka både personalens och vårdtagarnas hälsa negativt.

7. Vad betyder kränkande särbehandling?

Kränkande särbehandling innebär att någon på jobbet blir illa behandlad under en längre tid. Det kan handla om mobbning, utfrysning, elaka kommentarer eller att någon ständigt blir utanför gemenskapen. Enligt lag räknas handlingar som riktas mot en eller flera arbetstagare på ett kränkande sätt och som kan leda till ohälsa eller att de hamnar utanför arbetsplatsens gemenskap som kränkande särbehandling.

8. Vad händer i kroppen när man är stressad?

När kroppen utsätts för negativ stress under lång tid ökar pulsen, blodtrycket stiger och andningen blir snabbare. Musklerna blir spända och risken för infektioner ökar eftersom immunförsvaret påverkas negativt. Stress kan också leda till utmattningssyndrom (utbrändhet) om man inte får tid för återhämtning. Psykiska symtom som oro och nedstämdhet är också vanliga.

9. Hur kan hot och våld förebyggas på en arbetsplats?

Hot och våld kan förebyggas genom att förbättra säkerheten i lokalerna, till exempel genom att ta bort vassa föremål och ha bra larmrutiner. Personalen ska få utbildning i hot och lågaffektivt bemötande. Tydliga rutiner och dokumentation är viktiga, liksom att rapportera och följa upp incidenter. Det är också viktigt att personalen har möjlighet att snabbt ta sig ut ur rummet om en situation blir hotfull.

10. Vad ska man göra om man får en stick- eller skärskada?

Om du får en stick- eller skärskada på jobbet ska du direkt skölja med vatten, tvätta med tvål och desinfektera med handsprit. Det är viktigt att rapportera händelsen till din chef och göra en anmälan om arbetsskada. Prover ska tas både på vårdtagaren och personalen för att kunna följa upp risken för smitta, till exempel hepatit eller hiv. Använd alltid handskar, skyddsförkläde, visir, munskydd och skyddsglasögon vid risk för blodsmitta.

11. Ge tre exempel på hur man kan undvika ohälsa vid oregelbundna arbetstider.

För att må bättre vid skiftarbete kan man planera schemat så att arbetspassen går från tidig till sen tid (förmiddag – eftermiddag – natt) så kroppen hinner anpassa sig. Ta möjligheter till vila eller sömn på eftermiddagen eller kvällen för att kompensera sömnbrist. Regelbunden fysisk aktivitet, bra matvanor, och att ha ett mörkt och tyst sovrum när man ska sova på dagen minskar risken för ohälsa.

12. Vad har lagarna för funktion i vårdarbetet?

Lagarna inom vård och omsorg finns för att skydda både vårdtagare och personal. De bestämmer vilka rättigheter och skyldigheter alla har, samt hur verksamheten ska bedrivas för att vara trygg, säker och rättvis. Vissa lagar, som SoL och HSL, är ramlager och ger riktlinjer, medan andra, som LSS, är rättighetslagar och garanterar särskilda rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lagarna säkerställer att vården bygger på integritet, självbestämmande och god kvalitet.

13. Vilken hjälp kan ges via Socialtjänstlagen (SoL)?

SoL är en ramlag som innebär att personer som behöver stöd kan få hjälp av kommunen. Hjälpen kan vara ekonomiskt bistånd, hemtjänst, särskilt boende, familjerådgivning eller växelvård. Insatserna syftar till att personer ska kunna leva ett bra och självständigt liv. Alla har rätt till hjälp oavsett vem de är eller var de är födda. SoL skyddar särskilt barn, unga, äldre och personer med funktionsnedsättning.

14. Vilken hjälp ges via Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)?

HSL reglerar hur hälso- och sjukvården ska fungera i Sverige. Målet är god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Vården ska vara av god kvalitet, tillgodose patientens behov av trygghet och säkerhet, bygga på självbestämmande och integritet, samt vara lätt tillgänglig. Vården ska också arbeta förebyggande mot ohälsa.

15. Vilken hjälp ges via LSS?

LSS är en rättighetslag som garanterar personer med stora och varaktiga funktionsnedsättningar rätt till stöd och service för att kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. Stödet kan vara personlig assistans, ledsagarservice, kontaktperson, avlösarservice i hemmet, korttidsvistelse, bostad i familjehem eller särskild service för vuxna, samt daglig verksamhet. Kommunen beslutar om vilka insatser som behövs utifrån individens behov.

16. Beskriv en situation där arbetsmiljön påverkade hur du mådde på jobbet eller i skolan.

En situation där arbetsmiljön påverkar hur man mår kan till exempel vara när det är väldigt stressigt på arbetsplatsen och man inte hinner ta lunchrast. Det kan leda till att man känner sig trött, får huvudvärk eller blir irriterad på kollegor. Om arbetsbelastningen är hög under en längre period kan det också påverka sömn och humör även utanför arbetet. En positiv arbetsmiljö med bra gemenskap kan däremot göra att man känner sig glad och orkar mer, även när det är mycket att göra.

17. Vad skulle du vilja förändra för att förbättra arbetsmiljön på din arbetsplats/skola?

För att förbättra arbetsmiljön kan man önska fler möjligheter till återhämtning, som att alltid få ta rast och ha ett bra schema. Det kan också handla om bättre utrustning, tydligare rutiner eller att chefen lyssnar mer på personalens åsikter. Bra kommunikation, gemensamma aktiviteter och utbildning i arbetsmiljö kan också göra stor skillnad. Att personalen får vaccin vid smittrisker eller ergonomiska hjälpmedel kan förebygga både sjukdom och skador.

18. Vilka är skillnaderna mellan fysisk och psykosocial arbetsmiljö? Ge egna exempel.

Fysisk arbetsmiljö handlar om saker som påverkar kroppen, till exempel belysning, ljud, ergonomiska möbler och utrustning. Exempel är om man har tunga lyft eller måste stå länge. Psykosocial arbetsmiljö handlar om hur man mår mentalt och socialt, som stämningen mellan kollegor, stress, samarbete och hur man trivs. Exempel på psykosocial arbetsmiljö är om man får stöd av chefen eller om det finns mobbning på arbetsplatsen.

19. Hur kan en chef påverka arbetsmiljön?

En chef påverkar arbetsmiljön genom tydlig kommunikation, att ge konstruktiv feedback och vara närvarande. En bra chef skapar teamkänsla, uppmärksammar det som fungerar och motiverar personalen. Chefen ansvarar också för att utveckla rutiner, se till att arbetsbelastningen är rimlig och erbjuda utbildning i till exempel ergonomi. En närvarande chef gör att personalen känner sig trygg och uppskattad, vilket bidrar till en positiv arbetsmiljö.

20. Vad menas med friskfaktorer och riskfaktorer på en arbetsplats? Ge exempel.

Friskfaktorer är det som gör att vi mår bra på jobbet, till exempel bra stämning, god gemenskap, möjlighet att påverka och bra rutiner. Riskfaktorer är sådant som ökar risken för ohälsa, som stress, dålig ergonomi, hot, våld, diskriminering eller hög arbetsbelastning. En arbetsplats med fler friskfaktorer än riskfaktorer bidrar till bättre hälsa och arbetsglädje.

21. Vilken roll har skyddsombudet på en arbetsplats?

Skyddsombudet är arbetstagarnas representant i arbetsmiljöarbetet. Ombudet har rätt att ställa krav på arbetsgivaren, delta i skyddsronder, och arbeta för att upptäcka och förebygga risker i arbetsmiljön. Skyddsombudet hjälper till att ta upp frågor som personalen har, samarbetar med chefen och kan också göra anmälan till Arbetsmiljöverket om allvarliga problem inte åtgärdas.

22. Vad gör en skyddskommitté och när ska den finnas?

En skyddskommitté ska finnas på arbetsplatser där minst 50 personer är anställda. Kommittén består av representanter från både arbetsgivare och arbetstagare. Deras uppgift är att planera arbetet med att undersöka, utvärdera och förbättra arbetsmiljön samt att planera rehabiliteringsinsatser vid arbetsskada.

23. Beskriv hur ansvarsfördelningen ser ut mellan arbetsgivare, arbetstagare och skyddsombud.

Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön, ska förebygga risker och samarbeta med personalen. Arbetstagaren ska följa rutiner, använda skyddsutrustning och rapportera brister. Skyddsombudet representerar arbetstagarnas intressen, deltar i arbetsmiljöarbetet och ser till att lagar och föreskrifter följs.

24. Hur går en skyddsrond till?

Vid en skyddsrond går arbetsgivare, skyddsombud och ibland arbetstagare igenom arbetsplatsen för att upptäcka och åtgärda brister i både fysisk och psykosocial arbetsmiljö. Man tittar på risker, rutiner och arbetsmiljöfaktorer och dokumenterar vad som behöver förbättras. Syftet är att förebygga olyckor och ohälsa.

25. Vad ska du göra om du upptäcker brister i arbetsmiljön?

Om du upptäcker brister ska du rapportera det till din chef eller skyddsombud. Det är viktigt att snabbt åtgärda problem för att förhindra ohälsa eller olycksfall. Ibland kan det också behövas kontakt med företagshälsovården eller anmälan till Arbetsmiljöverket om inget händer.

26. Vad är en ramlag och en rättighetslag? Ge exempel.

En ramlag är en lag som anger riktlinjer men där verksamheten får bestämma detaljerna, till exempel Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL). En rättighetslag, som LSS, garanterar specifika rättigheter, till exempel stöd för personer med funktionsnedsättning.

27. Vad innebär offentlighetsprincipen och tystnadsplikt inom vård och omsorg?

Offentlighetsprincipen innebär att myndighetsdokument är offentliga, men tystnadsplikten gör undantag för personlig och medicinsk information. Vårdpersonal får inte dela patientuppgifter med obehöriga, varken under eller efter anställning. Sekretessen skyddar patientens integritet.

28. Beskriv skillnaden mellan frivillig vård och tvångsvård.

Frivillig vård betyder att vård ges med patientens samtycke. Tvångsvård innebär att någon vårdas mot sin vilja, exempelvis enligt LVM eller LPT, om personen är farlig för sig själv eller andra. Tvångsvård ska alltid syfta till att skydda personen.

29. Vad innebär Lex Maria och Lex Sarah?

Lex Maria gäller hälso- och sjukvården. Personalen måste rapportera vårdskador eller risker till chef och IVO, så att åtgärder kan vidtas. Lex Sarah gäller äldreomsorg och funktionsnedsättning, och innebär att personalen måste rapportera missförhållanden till chef och socialnämnd.

30. Ge exempel på hur du kan förebygga konflikter på arbetsplatsen.

Man kan förebygga konflikter genom att kommunicera tydligt, lyssna på andras åsikter och försöka förstå deras perspektiv. Det är bra att ta tag i små problem direkt innan de växer, och att ha gemensamma regler och mål på arbetsplatsen. Att visa respekt och stödja varandra minskar risken för missförstånd.

31. Hur kan arbetsplatsen förebygga diskriminering?

Arbetsgivaren ska tydligt informera om att diskriminering inte är tillåten och arbeta aktivt med likabehandling. Det ska finnas rutiner för att upptäcka och hantera diskriminering. Personal ska utbildas om jämställdhet, och alla ska ha samma rättigheter oavsett kön, etnicitet eller ålder.

32. Vad kan företagshälsovården hjälpa till med?

Företagshälsovården hjälper till att förebygga risker på arbetsplatsen, erbjuder rehabilitering vid sjukdom eller arbetsskada och ger råd om hur arbetsmiljön kan bli bättre. De kan också stötta vid konflikter, stress, arbetsanpassning och bidra med utbildning eller hälsokontroller för personalen.

33. Hur kan du själv bidra till en bättre arbetsmiljö?

Du kan bidra till en bättre arbetsmiljö genom att följa säkerhetsrutiner, använda rätt skyddsutrustning och delta aktivt i arbetsmiljöarbetet. Genom att visa respekt mot kollegor, hjälpa till vid konflikter och sprida en positiv stämning bidrar du till en god psykosocial arbetsmiljö. Om du märker brister, ska du ta upp det med chef eller skyddsombud. Att själv ta pauser, arbeta ergonomiskt och vara öppen för förändringar är också viktigt för både din egen och andras trivsel och hälsa på jobbet.

34. Beskriv varför det är viktigt med god dokumentation och sekretess i vården.

God dokumentation i vården är viktig för att information om patienten ska vara tydlig, korrekt och lätt att förstå. Det hjälper kollegor att ge rätt vård och minskar risken för misstag. Sekretess är avgörande för att skydda patientens integritet och personliga uppgifter. Vårdpersonal får inte lämna ut information till obehöriga, och alla journaler måste förvaras säkert. Att följa sekretessen bygger förtroende mellan vårdtagare och personal, och är ett krav enligt lag för att säkerställa trygg och säker vård.

Ord att kunna:

Vad betyder friskfaktorer på en arbetsplats?

Friskfaktorer är sådant som gör att vi mår bra på jobbet. Det kan vara bra gemenskap, stöd från chefen, möjlighet till utveckling och lagom stressnivå. Om det finns många friskfaktorer är risken för ohälsa mindre, och personalen trivs och presterar bättre.

Vad är en riskfaktor på en arbetsplats?

Riskfaktorer är sådant som ökar risken för att något negativt ska hända, till exempel olyckor eller sjukdom. Det kan vara tunga lyft, stress, dålig stämning eller smittrisk. Fler riskfaktorer betyder att arbetsmiljön är sämre och hälsan kan påverkas negativt.

Vad innebär systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM)?

SAM betyder att arbetsgivaren och personalen tillsammans arbetar systematiskt för att hitta, åtgärda och förebygga risker på arbetsplatsen. Det handlar om att undersöka, bedöma och förbättra arbetsmiljön så att alla mår bra och är trygga på jobbet.

Vad betyder diskriminering?

Diskriminering betyder att någon behandlas orättvist eller sämre än andra på grund av till exempel kön, ålder, religion, funktionsnedsättning, etnicitet eller sexuell läggning. Diskriminering är förbjudet enligt svensk lag.

Vad är sekretess?

Sekretess betyder tystnadsplikt. Personalen får inte lämna ut känslig information om vårdtagare till obehöriga. Sekretessen gäller både under och efter anställningen och syftar till att skydda vårdtagarens integritet.

Vad är IVO?

IVO står för Inspektionen för vård och omsorg. Det är en myndighet som kontrollerar att lagar och regler inom vård och omsorg följs. IVO granskar verksamheter, hanterar klagomål och kan ingripa vid allvarliga brister.

Vad är en ramlag?

En ramlag är en lag som ger riktlinjer men där verksamheten själv bestämmer detaljerna. Exempel är Socialtjänstlagen (SoL) och Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Ramlagen säger vad som ska göras, men inte exakt hur.

Vad är en rättighetslag?

En rättighetslag är en lag som ger vissa grupper rätt till särskilda insatser. LSS är ett exempel, som ger personer med funktionsnedsättning rätt till stöd och service för att kunna leva ett självständigt liv.

Vad är en tvingande lag?

En tvingande lag är en lag som gäller även om personen inte vill, till exempel vid tvångsvård enligt LPT eller LVM. Sådana lagar finns för att skydda personer som kan vara farliga för sig själva eller andra.

Vad betyder Lex Maria?

Lex Maria är en regel som säger att personal inom vården måste rapportera vårdskador eller risk för skador till IVO, så att misstag inte upprepas och säkerheten kan förbättras.

Vad betyder Lex Sarah?

Lex Sarah innebär att alla som jobbar inom äldreomsorg och LSS-verksamhet måste rapportera missförhållanden eller risk för missförhållanden till chefen och socialnämnden.