Här hittar du en stor samling av viktiga frågor och korta, tydliga svar för dig som vill träna inför prov eller slutuppgift i Omvårdnad 1. Listan täcker områden som basala hygienrutiner, vårdhistoria, stroke, diabetes och cancer.
Basala hygienrutiner och vårdhistoria
1. Vilka regler gäller för arbetskläder?
Arbetskläder ska vara rena, bytas varje arbetspass och vid behov, tvättas minst i 60 grader och får inte användas utanför arbetsplatsen.
2. När ska man tvätta händerna med tvål och vatten?
När händerna är synligt smutsiga, efter toalettbesök, före måltid och när händerna känns kladdiga.
3. När ska man använda handsprit/desinfektion?
Före och efter patientkontakt, efter handskanvändning, före rena arbetsmoment och när händerna inte är synligt smutsiga.
4. När ska man använda handskar?
Vid risk för kontakt med kroppsvätskor, blod, urin, avföring eller andra smittförande ämnen.
5. När ska man ta på och ta av handskar och hur gör man med handdesinfektion i samband med detta?
Man tar på handskar direkt före arbetsmomentet och tar av dem direkt efter. Händerna ska alltid spritas både före och efter användning av handskar.
6. När ska man använda plastförkläde?
Vid arbetsmoment med risk för kontakt med kroppsvätskor, smuts eller om det finns risk att arbetskläderna blir våta eller smutsiga.
7. Vad är normalflora?
Normala bakterier som finns på hud, slemhinnor och i tarmen hos friska personer.
8. Vad är direkt kontaktsmitta?
När smittämnen överförs direkt från en person till en annan, till exempel vid beröring.
9. Vad är indirekt kontaktsmitta?
När smittämnen sprids via föremål, ytor eller händer, till exempel dörrhandtag eller utrustning.
10. Hur sker droppsmitta?
Via hosta, nysningar eller när någon pratar och små droppar med smittämnen sprids i luften och når andras slemhinnor.
11. Vad är luftburen smitta?
När smittämnen sprids med luften, kan sväva länge och andas in av andra personer.
12. Vad är tarmsmitta?
När smittämnen från tarmen sprids till munnen via händer, mat, vatten eller föremål.
13. Vad är blodsmitta?
När smittämnen överförs via blod, till exempel vid nålstick, blodtransfusion eller kontakt med öppna sår.
14. När började människor samla kunskap om sjukdomar och hygien, och varför var detta viktigt?
Redan under antiken började människor samla kunskap om sjukdomar, naturliga läkemedel och hygien. Kunskapen var viktig för att förebygga och behandla sjukdomar och förbättra hälsa.
15. Vad ansåg Hippokrates om orsakerna till sjukdomar och hur skilde det sig från tidigare synsätt?
Hippokrates trodde att sjukdomar kom från naturliga saker, som miljö, mat och hur man lever. Han trodde inte att sjukdomar kom från magi eller elaka övernaturliga krafter.
16. Hur behandlades sjuka under medeltiden och vilka metoder använde man?
Kloka gummor och gubbar använde örter och huskurer, till exempel Johannesört och kamomill, för att lindra symtom och behandla sjukdomar.
17. Vilken betydelse hade nunnor och kyrkan för vården under kristendomens intåg?
Nunnor tog hand om äldre och sjuka i kloster, och kyrkan var länge ansvarig för mycket av vården.
18. Vad förändrades under 1500-talet när protestantismen infördes?
Staten tog över ansvaret för vården och ersatte kyrkans helgeandshus med hospital för sjuka och fattiga.
19. Varför ökade behovet av vårdpersonal under 1800-talet?
När samhället blev industrialiserat splittrades familjer. Behovet ökade eftersom många vuxna började jobba på fabriker och då fanns inte familj kvar hemma som kunde ta hand om sjuka och äldre. Därför behövdes mer personal som kunde hjälpa till.
20. Vad var hemsystrar, och vilka arbetsuppgifter hade de?
Hemsystrar hjälpte till i hemmet med hushållsarbete, barnpassning, sjukvård och omsorg om äldre. Deras arbetsgivare var ofta kommunen eller ideella organisationer som Röda Korset.
21. Hur utvecklades yrkesrollen vårdbiträde under 1900-talet?
Under 1900-talet blev vårdbiträde en vanlig yrkesroll inom äldreomsorg, hemtjänst och sjukvård. Vårdbiträden hjälpte äldre och sjuka med personlig hygien, städning, tvätt, inköp och socialt stöd. Yrkesrollen blev en viktig del i den växande offentliga vården.
22. Vad innebär det att undersköterska blir en skyddad yrkestitel från och med 2025?
Bara personer med rätt utbildning får kalla sig undersköterska, vilket säkrar kvaliteten i yrket.
23. Vad är skillnaden mellan undersköterska och vårdbiträde när det gäller utbildning och arbetsuppgifter?
Undersköterskor har längre utbildning och får göra mer avancerade arbetsuppgifter, som att ta blodprover och ge enklare medicin, medan vårdbiträden har kortare utbildning och jobbar mest med grundläggande omsorg.
24. Ge exempel på specialistutbildningar som finns för undersköterskor idag.
Exempel: palliativ vård, demensvård, socialpsykiatri och äldreomsorg.
25. På vilka arbetsplatser kan undersköterskor och vårdbiträden arbeta?
På sjukhus, äldreboenden, hemtjänst, psykiatri, privata företag och inom kommunal omsorg.
Stroke
26. Nämn två saker som kan hända i hjärnan som leder till en stroke.
En blodpropp kan stoppa blodet i hjärnan, eller ett blodkärl kan spricka och ge en blödning.
27. Nämn minst tre vanliga symtom man kan få vid stroke (både fysiska och psykiska).
Hängande mungipa, svårt att prata, svårt att röra ena sidan, synproblem, svårt att svälja, yrsel, svårt att förstå, huvudvärk.
28. Vad är AKUT-testet och hur används det vid misstänkt stroke?
AKUT är en metod för att snabbt bedöma tecken på stroke
A – ansikte (mungipan hänger)
K – kroppsdel (en arm faller)
U – uttal (sluddrigt tal)
T – tid (sök vård snabbt)
29. Hur kan vård och omsorg hjälpa en person som haft stroke? (Mat, hud, förflyttning, kommunikation)
Mat: Hjälp att äta och anpassa maten om det behövs.
Hud: Kontrollera huden och vänd i sängen så det inte blir trycksår.
Förflyttning: Hjälp att byta ställning och träning med fysioterapeut.
Kommunikation: Tala lugnt, ge stöd och hjälp att uttrycka sig.
Diabetes
30. Vad är skillnaden mellan diabetes typ 1 och typ 2?
Typ 1: Kroppen gör inget insulin.
Typ 2: Kroppen använder inte insulinet rätt, cellerna tar inte emot socker (blev resistenta), så det blir kvar i blodet.
31. Vilka symtom kan man få vid diabetes typ 2?
Trötthet, törst, kissar ofta, suddig syn, klåda.
32. Hur behandlas diabetes typ 2?
Hälsosam mat, motion, gå ner i vikt, medicin, ibland insulin.
33. Vad är hyperglykemi och hypoglykemi?
Hyperglykemi: för högt blodsocker.
Hypoglykemi: för lågt blodsocker.
34. Vad är normalt blodsockervärde?
Mellan 5 och 6 mmol/l före måltid.
35. Varför är det viktigt att hålla koll på huden hos en person med diabetes?
Sår läker dåligt. Fötter och hud måste kontrolleras ofta.
Cancer
36. Vad betyder metastas?
En metastas är en ny tumör som har bildats från den första tumören när cancerceller spridit sig i kroppen. Det är samma typ av cancer som den första.
37. Vad betyder malign?
Malign betyder elakartad tumör, den är farlig och kan spridas.
38. Vad betyder benign?
Benign betyder godartad tumör, den är inte farlig och sprider sig inte.
Centrala begrepp inom vård och omsorg
39. Hälsa
Hälsa betyder inte bara att man är fri från sjukdom. Det handlar också om hur man mår i kroppen (fysiskt), i tankarna (mentalt) och i relationer med andra (socialt). Hälsa är något som hjälper oss att ha ett bra vardagsliv. Det är en resurs vi använder varje dag, inte bara något vi tänker på när vi är sjuka.
40. Vård
Vård är allt som görs för att stoppa sjukdomar innan de kommer, minska smärta eller hjälpa någon att bli frisk. Det kan också handla om att få människor att må bättre. Vård kan vara både medicinsk hjälp och stöd i vardagen.
* Vad innebär begreppet vård inom vård och omsorg?
Vård är medicinska insatser och behandlingar som ges av sjukvårdspersonal för att förebygga, bota eller lindra sjukdom och skada. Inom vård och omsorg ges dessa insatser enligt officiella beslut från till exempel läkare, region eller kommun.
41. Omvårdnad
Omvårdnad innebär de insatser som vårdpersonal eller professionella sjuksköterskor gör för att hjälpa, ta hand om och ge vård till personer som är sjuka eller har fysiska och funktionella begränsningar. Omvårdnaden fokuserar på att se hela människan och ta hänsyn till både fysiska, psykiska och sociala behov.
42. Omsorg
Omsorg är insatser som utförs utan statliga eller kommunala beslut och hjälper en person med sina grundläggande behov, ofta som en del av långvarig vård. Det kan handla om praktisk hjälp i vardagen, till exempel att äta, tvätta sig eller klä på sig. Omsorg kan också betyda att ge känslomässigt och socialt stöd. Omsorg ges ofta av familj, anhöriga eller vänner.
Vad innebär begreppet omsorg inom vård och omsorg?
* Omsorg inom vård och omsorg = social omsorg och är stöd och hjälp med grundläggande behov i vardagen, som mat, hygien och trygghet. Hjälpen ges efter beslut från kommunen eller socialtjänsten till personer som inte klarar sig själva på grund av sjukdom, ålder eller funktionsnedsättning.
43. Social omsorg
Social omsorg är stöd och hjälp som ges officiellt av samhället genom beslut från kommunen eller enligt lagar som SoL (Socialtjänstlagen) eller LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Den riktar sig till personer som har svårt att klara sitt vanliga liv på egen hand, till exempel äldre, personer med funktionsnedsättning eller andra som behöver hjälp med sociala problem som boende, kontakt med andra eller ekonomi.
44. Vård och omsorg
Vård och omsorg handlar både om medicinsk hjälp och socialt stöd. Det ges ofta till personer som behöver hjälp på grund av hög ålder, sjukdom eller funktionsnedsättning.
* Vad innebär begreppet vård och omsorg inom vård och omsorg?
Det betyder organiserad hjälp och stöd till personer som är sjuka, äldre eller har funktionsnedsättning, utförd av utbildad personal inom till exempel sjukhus, hemtjänst eller äldreboenden.
45. Socialt arbete
Socialt arbete är ett specialistyrke där man hjälper människor, familjer och grupper att hantera sociala problem och svåra livssituationer.
46. Självbestämmande
Självbestämmande är en grundläggande rättighet som betyder att varje person ska få bestämma själv över sitt liv och ha så mycket kontroll som möjligt över sin situation. Även vid demens eller andra vårdsituationer ska man försöka stödja personens självbestämmande.
47. Integritet
Integritet är en grundläggande rättighet som betyder att varje persons privatliv och gränser ska respekteras. Inom vården är det en viktig princip att visa hänsyn till både kroppen och känslorna hos den som får vård.
48. Patientsäkerhet
Patientsäkerhet handlar om att skydda personer från att skadas när de får vård. Det innebär att man försöker förhindra misstag, upptäcka risker i tid och rätta till problem som kan skada patienten.
49. Personcentrerad vård
Personcentrerad vård är en vårdform där man utgår från hela människan – kropp, känslor och livssituation. Vården planeras av vårdgivare tillsammans med patienten och anpassas efter personens behov, önskemål och erfarenheter.
50. Interprofessionellt samarbete
Interprofessionellt samarbete betyder att olika yrkesgrupper inom vården arbetar tillsammans. Det gör att vården blir bättre planerad och mer komplett, eftersom flera perspektiv tas med för att ge bästa möjliga hjälp till patienten.
51. Salutogent förhållningssätt
Salutogent förhållningssätt betyder att man fokuserar på det som gör människor friska och starka, istället för att bara tänka på sjukdomar. Det handlar om att se vad som fungerar i en persons liv och hur man kan stärka det för att må bättre.
Skillnaden mellan hjärtinfarkt och kärlkramp, symtom och behandling
Hjärtinfarkt:
- Orsak: Ett blodkärl i hjärtat blir helt stoppat av en blodpropp.
- Symtom: Stark och långvarig bröstsmärta, ofta till arm eller käke, andnöd, kallsvett, illamående.
- Behandling: Akut sjukhusvård, propplösande medicin, ballongvidgning (en liten ballong öppnar kärlet), ibland operation, vila och ändrad livsstil.
Kärlkramp (angina pectoris):
- Orsak: Hjärtats blodkärl är trånga men inte helt stängda, oftast av åderförfettning.
- Symtom: Tryck eller smärta i bröstet vid ansträngning, går över i vila eller efter medicin (nitroglycerin).
- Behandling: Läkemedel, motion, sund kost, ibland ballongvidgning eller operation.