Lär dig om cellens uppbyggnad och funktiona. En pedagogisk genomgång för dig som studerar till undersköterska – med enkla förklaringar om DNA, celldelning, organeller och transport genom cellmembranet.

Tänk dig att din kropp är som ett stort samhälle där varje byggnad är en cell. Alla celler jobbar tillsammans för att du ska kunna leva, andas, röra dig, tänka och känna. I varje cell finns små delar – som små fabriker – som har olika uppgifter.

Varje cell är omgiven av ett cellmembran. Det är som en vägg med dörrar som bestämmer vad som får komma in och ut. Det skyddar cellen och håller den i rätt form.

Inuti cellen finns en trögflytande vätska som heter cytoplasma. Den liknar en tjock soppa där många små delar – organeller – flyter omkring. Alla dessa delar har olika uppgifter.

Tänk dig att cellkärnan är som chefens kontor. Här finns DNA, kroppens ritning. DNA innehåller information om allt – till exempel hur du ska se ut, hur din hud ska fungera och hur cellen ska arbeta. DNA ligger inuti kromosomerna i cellkärnan.

En viktig organell är mitokondrien – den kallas ofta för cellens kraftverk. Det är där cellen gör om socker och fett till energi så att kroppen kan fungera. Utan mitokondrier skulle du inte orka gå, tänka eller ens andas.

Ribosomer är små fabriker som tillverkar proteiner. Proteiner behövs för att bygga upp kroppen, reparera vävnader och mycket mer.

Golgiapparaten är som postcentralen i cellen. Den sorterar och packar ämnen som ska skickas till olika delar av cellen eller ut ur den.

Lysosomer är städare. De bryter ner gamla delar av cellen eller ämnen som inte längre behövs. Tack vare dem hålls cellen ren och frisk.

En annan del är det endoplasmatiska nätverket. Det transporterar ämnen inne i cellen, som en liten motorväg.

Men hur skapas nya celler? Jo, oftast genom en process som kallas mitos. Vid mitos delar sig en cell i två identiska celler med exakt samma DNA. Det gör att kroppen kan växa och reparera skador, som när du får ett sår.

Vid bildning av könsceller – spermier eller ägg – används en annan typ av celldelning som heter meios. Då halveras mängden DNA så att barnet får hälften från varje förälder.

DNA är alltså kroppens ritning, och det styr allt som sker i cellen. Men för att cellen ska kunna fungera behöver ämnen komma in och ut. Det sker på olika sätt.

Diffusion är när små ämnen, till exempel syre, rör sig från ett ställe där det finns mycket till ett ställe där det finns mindre – tills det blir jämnt.

Osmos är en speciell typ av diffusion, men bara för vatten. Tänk dig att vatten flyttar sig genom cellmembranet till den plats där det är mer koncentrerade ämnen – som om vattnet vill späda ut det starka.

Ibland räcker det inte med diffusion. Då måste cellen själv hjälpa till genom aktiv transport. Det betyder att cellen använder energi för att flytta ämnen in eller ut genom membranet.

Så, när du tänker på cellen – tänk att det är som en liten stad med vägar, fabriker, ett kraftverk, en postcentral och en chef som styr allt från sitt kontor. Alla delar samarbetar för att kroppen ska fungera så bra som möjligt – och det är tack vare detta fina system som du kan läsa den här texten just nu.

Kontrollfrågor: : Cellens delar och deras uppgifter