Ingrid 87 år bor på ett särskilt boende för äldre (SÄBO) i Stockholm. Hon fick plats på boendet för äldre (SÄBO) i Stockholm. Hon fick plats på boendet för att hennes hemsituation var ohållbar (inte fungerade) efter en stroke hon fick förra året. Till dess har hon haft hjälp av hemtjänst som hjälp henne med matlagning, hygien och att handla. När hon flyttade in på boendet gjordes en vårdplanering tillsammans med dig som kontaktperson, Ingrid, Ingrids dotter och sjuksköterskan.

Hennes stroke gjorde henne halvsidesförlamad och talförmåga försämrades vilket gör att hon pratar sluddrigt och det gör det svårt för andra människor att förstå henne vilket ibland gör henne ledsen.

Förlamningen gör att hon sitter i elrullstol som hon (när hon orkar) kan köra runt själv, däremot behöver hon hjälp från och till rullstolen med hjälp av en lyft.

Du är Ingrids kontaktperson vilket innebär att det är du som står henne närmst på boendet. Du har märkt att hon visar en frustration över att hon har svårt att göra sig förstådd, det gör det svårt socialt med andra.

En eftermiddag när du kommer till jobbet så märker du att Ingrid beter sig annorlunda. Hon håller på att plocka med saker i dagrummet och verkar förvirrad. Du går fram till henne och hon pekar då mot sitt underliv och säger aj aj.

Vid middagen ser du en kollega som sitter och matar Ingrid trots att hon brukar äta själv. Detta väcker frågor inom dig eftersom det inte är något som du och Ingrid kommit överens om, och det står att hon ska få stöttning av personal vid måltid i genomförandeplanen, det står ingenstans att hon inte klarar av att äta själv.

Det blir kväll, du och en kollega ska gå in till Ingrid och hjälpa henne i sängen för att byta hennes inkontinenshjälpmedel och göra övre hygien (hjälpa att tvätta henne i ansiktet och på överkroppen) när du ska börja borsta hennes tänder skakar hon på huvudet och säger nej vilket du tolkar att hon inte vill borsta tänderna. Du ser att det finns gamla matrester i munnen, vilket gör att du känner dig osäker i vad du ska göra.

Åren går och Ingrids hälsa blir allt sämre, vilket gör att hon fått fler läkemedel som du administrerar efter ordination från läkare och delegering från sjuksköterska. Dottern hälsar på allt oftare, dottern blir orolig när mamma nu inte alls längre kan kommunicera verbalt. Dottern blir då så ledsen att hon börjar gråta. I och med att dottern kommer på besök nästan varje dag så ser man att hon gråter allt oftare. Personalen går ofta undan när dottern är där för att de vet inte hur de ska hantera detta.

Pröva dina kunskaper:
👉 Gör kunskapstestet här

1. Vad ska observeras i caset?

• Tecken på smärta och infektion (Ingrid pekar mot underlivet och säger ”aj”).
• Förvirring och förändrat beteende (plockar, verkar desorienterad).
• Försämrad kommunikationsförmåga.
• Avvikelse från genomförandeplanen vid måltid (hon matas trots att hon kan äta själv).
• Motstånd vid munvård.
• Psykiskt mående hos både Ingrid och dottern.

2. Muntlig rapport till kollega (exempel)

”Ingrid har idag varit mer förvirrad än vanligt och plockat i dagrummet. Hon pekade mot underlivet och uttryckte smärta. Jag misstänker urinvägsbesvär. Vid middagen såg jag att hon blev matad trots att hon vanligtvis äter själv enligt genomförandeplanen. Hon visade även motstånd vid munvård.”

3. Dokumentation i journal (exempel)

”2026-01-04: Vårdtagaren uppvisade förändrat beteende med förvirring och oro. Pekade mot underliv och uttryckte smärta verbalt. Misstanke om smärta/infektion. Avvikelse noterad vid måltid då vårdtagaren matades trots självständighet enligt genomförandeplan. Munvård ej genomförd p.g.a. aktivt motstånd.”

4. Förebyggande arbete

• Tidig rapportering till sjuksköterska vid förändrat tillstånd.
• Säkerställa att genomförandeplanen följs.
• Anpassa kommunikation och ge tid.
• Förebygga infektioner genom hygien, toalettstöd och vätskeintag.
• Arbeta personcentrerat.

5. Nedsatta förmågor

• Motorik (halvsidig förlamning).
• Tal och kommunikation.
• Kognitiv förmåga (förvirring).
• Delvis ADL-förmåga.

6. Arbeta för att upprätthålla eller förbättra

• Stimulera självständighet i det hon klarar.
• Använda alternativ kommunikation (gester, bilder).
• Samverka med arbetsterapeut och fysioterapeut.
• Ge struktur och trygghet i vardagen.

7. Planering, genomförande och dokumentation

Planering sker utifrån genomförandeplan och dagsform.

Arbetet genomförs med fokus på Ingrids resurser, delaktighet och trygghet.

Insatser anpassas löpande och dokumenteras tydligt i journalen, inklusive avvikelser och förändringar i behov.

8. Viktigt vid stöd i det dagliga livet

• Respektera självbestämmande, integritet och värdighet.
• Ge tid, lyssna, bekräfta känslor och inte ta över i onödan.
• Anpassa stöd efter dagsform.

9. Risker för skador och olyckor

• Fall och felaktiga förflyttningar.
• Belastningsskador hos personal.
• Infektioner.
• Undernäring.
• Psykisk ohälsa.

10. Förebyggande av skador och olyckor

• Använda lyft och hjälpmedel korrekt.
• Följa hygienrutiner.
• Riskbedömningar.
• Teamarbete och rapportering.

11. Etiska dilemman och hantering

Etiska dilemman:

• Självbestämmande kontra hälsa (munvård).
• Integritet vid omvårdnad.
• Att personal går undan från dottern trots hennes behov av stöd.

Hantering:

• Försöka igen senare, förklara lugnt.
• Involvera sjuksköterska.
• Stötta dottern genom samtal och närvaro.
• Arbeta enligt värdegrund.