Det här är en översikt med instuderingsfrågor och svar om palliativ vård, livets slutskede och döden. Här får du hjälp att repetera viktiga begrepp och fakta inför prov och uppgifter, till exempel symtomkontroll, omvårdnad vid livets slut, bemötande av döende och närstående samt praktiska rutiner vid dödsfall. Du lär dig också om värdegrund, centrala lagar och det multiprofessionella teamets arbete inom vård och omsorg. Perfekt för dig som studerar till undersköterska eller vill förstå hur man ger ett värdigt och empatiskt stöd i livets allra sista skede!

Pröva dina kunskaper:
👉 Gör kunskapstestet här

1. Vad innebär palliativ vård och när kan den bli aktuell?

Palliativ vård är en specialitet inom medicin som syftar till att lindra lidande och ge bästa möjliga livskvalitet när en sjukdom inte längre går att bota. Den kan bli aktuell för personer med exempelvis cancersjukdomar, demens, hjärtsjukdomar, KOL och olika neurologiska sjukdomar. Palliativ vård ges i både tidig och sen fas, där tidig fas kan förlänga livet och öka livskvaliteten, medan sen fas fokuserar på livskvalitet utan att förlänga livet.

2. Vilka är de fyra hörnstenarna i palliativ vård och vad innebär de?

De fyra hörnstenarna är symtomkontroll, stöd till närstående, kommunikation och teamarbete. Symtomkontroll innebär att lindra och åtgärda svåra symtom som smärta, ångest och illamående. Stöd till närstående är viktigt eftersom familj och vänner påverkas starkt och behöver information och emotionellt stöd. Kommunikation handlar om tydliga och öppna samtal med både vårdtagare och närstående. Teamarbete innebär att olika yrkesgrupper samarbetar kring patienten för att ge en helhetsvård.

3. Vad är WHO:s definition av palliativ vård och vilket mål har den?

WHO definierar palliativ vård som en aktiv helhetsvård av den sjuke och familjen genom ett tvärfackligt sammansatt vårdlag när förväntningen inte längre är att bota. Målet är att ge högsta möjliga livskvalitet åt både patienten och de närstående. Palliativ vård ska tillgodose fysiska, psykiska, sociala och andliga behov och även ge stöd till närstående i sorgearbetet.

4. Vad innebär allmän respektive specialiserad palliativ vård?

Allmän palliativ vård ges av personal med grundläggande kunskap i palliativ vård, ofta i hemmet eller särskilda boenden, när behoven är mindre komplexa. Specialiserad palliativ vård innebär att vårdtagaren har många olika symtom eller särskilda behov och får stöd av ett multiprofessionellt team med särskild kompetens inom palliativ vård.

5. Vad innebär ett strukturerat arbetssätt inom palliativ vård och varför är det viktigt?

Ett strukturerat arbetssätt innebär att använda modeller och verktyg där vårdtagaren står i centrum och omvårdnaden utgår från en helhetssyn. Exempel på sådana är de 6 S:n, Nationell vårdplan (NVP) och Svenska palliativregistret. Dessa modeller hjälper personalen att planera och förbättra vården utifrån individuella behov och att kvalitetssäkra insatserna i livets slutskede.

6. Vad betyder de 6 S:n och hur används de i palliativ vård?

De 6 S:n står för Självbild, Självbestämmande, Sociala relationer, Symtomlindring, Sammanhang och Strategier. Självbild handlar om hur patienten ser sig själv, självbestämmande om att kunna fatta egna beslut, sociala relationer om viktiga kontakter, symtomlindring om att lindra lidande, sammanhang om att förstå och känna tillhörighet, samt strategier om sätt att hantera svårigheter. Dessa används för att ge en personcentrerad vård där individens behov står i fokus.

7. Varför är vårdmiljön viktig i livets slutskede och hur kan den anpassas?

Vårdmiljön påverkar välbefinnandet för både patient och närstående. En trygg, ren och behaglig miljö ökar livskvaliteten oavsett om vården ges hemma eller på sjukhus. Enkla åtgärder som att ha rent i sängen, lagom ljus och ljudnivå, samt möjlighet för närstående att vistas i rummet gör stor skillnad. Personliga saker och foton kan bidra till trygghet, och medicinsk utrustning bör plockas bort när den inte används.

8. Hur påverkas närstående och varför är deras stöd viktigt i palliativ vård?

Närstående påverkas känslomässigt av att någon står inför livets slut. De kan känna oro, sorg, trötthet och ibland skuld. Deras stöd är en av hörnstenarna, eftersom välbefinnandet hos närstående också påverkar patienten. Närstående kan behöva praktisk hjälp, samtal eller stöd från till exempel kurator eller sjukhuspräst. Efterlevandesamtal erbjuds efter dödsfallet för att hjälpa till med sorgearbetet.

9. Vilka egenskaper är viktiga hos personal som arbetar med palliativ vård?

Personal inom palliativ vård behöver vara professionella, empatiska, visa värme och ha fantasi (visa kreativitet och ett individuellt förhållningssätt i vården av en person) för att möta människor i sorg och kris. Lyhördhet, förmåga att lyssna, tålamod och respekt för individens och familjens önskemål och traditioner är avgörande. Att våga vara nära och stötta både praktiskt och emotionellt gör stor skillnad för patient och närstående.
Viktiga egenskaper:
professionalism, empati, värme, fantasi (kreativitet och individuellt förhållningssätt), lyhördhet, förmåga att lyssna, tålamod, respekt, mod att vara nära, förmåga att ge praktiskt och emotionellt stöd.

10. Vilka fysiska förändringar kan ske hos en människa i livets slutskede?

Vid livets slut försämras blodcirkulationen, händer och fötter blir kalla, huden blir blek, urinproduktionen upphör och andningen blir oregelbunden (Cheyne-Stokes-andning). Det kan även uppstå blåaktig hud, slappa muskler, förstoppning, inkontinens, ödem, extrem trötthet, försämrad sväljreflex och större pupiller. Patienten kan också få svårare att fokusera och känna smärta på annorlunda sätt.

11. Vilka omvårdnadsåtgärder kan användas vid feber i livets slutskede?

Vid feber ska personalen:
byta kläder och lakan ofta,
svalka kroppen med svala tvättlappar,
hålla rummet svalt och vädra.

Om patienten fryser, används en varm filt.

Mot slutet ska vätska inte ges rutinmässigt, för att inte överbelasta kroppen. Vändning är viktig för att undvika trycksår, då svettig hud ökar risken.

12. Hur kan du hjälpa en person med andningssvårigheter i livets slut?

Du kan hjälpa personen till 1 – en bekväm halvsittande ställning, 2 – vända för bättre lungventilation, 3 – använda handfläkt och 4 – öppna fönster för frisk luft. Andningsgymnastik och PEP-blåsning kan förebygga lunginflammation. Ge varm dryck vid hosta och använd läkemedel mot slem om det behövs. Syrgas används bara om det verkligen hjälper.

13. Vad bör du tänka på vid aptitlöshet, illamående och viktnedgång hos svårt sjuka?

Målet är att bevara livskvalitet och förebygga undernäring. Låt patienten vila före måltid, skapa en lugn miljö, ge små energitäta måltider och ta reda på vad patienten föredrar. God munvård och att fukta munnen är viktigt. Kortison kan öka aptiten, och närstående kan hjälpa till med munvård och dryck i små mängder.

14. Hur kan du förebygga och lindra förstoppning och andra förändrade avföringsvanor?

Förstoppning är vanligt vid svår sjukdom och morfinbehandling.

För att förebygga: ge mer vätska, fiberrik kost, motivera till aktivitet (“efter ork”) och hjälpa till med toalettbesök. Laxerande droppar kan användas.

Vid diarré ska fast föda undvikas de första dagarna och vätska prioriteras.

Om förstoppningen inte besvärar nära döden ger man ibland inte laxermedel.

15. Vilka åtgärder kan du vidta vid klåda, sår och hudirritation?

Undvik heta bad, använd milt tvål och klapptorka torrt.
Använd fuktgivande krämer och olja, se till att naglarna är korta.
Byt kläder och sängkläder ofta.
Se över mediciner som kan orsaka klåda och byt i samråd med sjuksköterska.
Behandla grundorsaken om möjligt och använd klådstillande läkemedel vid behov.

16. Hur märker du som personal att en person har smärta i palliativ vård och hur kan den bedömas?

Tecken på smärta är bland annat snabb andning, kallsvett, spänd kropp, stelt ansikte, förhöjt blodtryck och puls. Om patienten inte kan uttrycka sig används Abbey Pain Scale (observation). Annars kan patienten själv använda VAS-skalan. Smärtan kan vara fysisk, psykisk, social, andlig och existentiell – så kallad “total pain”. Rapportera alltid smärta så att den kan lindras.

17. Vad är delirium och hur kan personalen bemöta förvirring och ångest i livets slutskede?

Delirium är ett förvirringstillstånd som kan uppstå av t.ex. syrebrist, infektion, läkemedel eller rubbning i saltbalansen. Patienten kan vara orolig, skakig eller ha hallucinationer. Vårdmiljön ska vara lugn. Andningsövningar, taktil massage och stödjande samtal hjälper. Informera närstående så att de förstår vad som händer och kan ge stöd.

18. Vilka åtgärder kan hjälpa vid sömnproblem och extrem trötthet (“fatigue”) i livets slut?

Vid sömnproblem: samtala om oro, spela lugnande musik, ge taktil massage, öka dagliga aktiviteter efter förmåga, och förebygga torr hud och klåda. Håll rummet svalt.
Fatigue kan lindras med fysisk aktivitet och bra sömnvanor; ibland ges blodtransfusion eller kortisonkur. Lyssna, ge stöd och hjälp patienten hitta balans mellan vila och aktivitet.

19. Vilka rutiner gäller vid dödsögonblicket och hur ska den avlidne tas om hand?

När döden inträffat ska personalen ställa sängen i planläge och ta bort kuddar. Sätt in eventuella tandproteser, stötta hakan med en binda eller handduk, och lägg en fuktad kompress på ögonen för att underlätta att sluta dem. Ta bort all medicinteknisk utrustning såsom kanyler, katetrar och plåster. Kroppen tvättas noggrant, inklusive munvård vid behov, rakas och kammas om det behövs, och kläs enligt den avlidnes eller de närståendes önskemål. Rummet ska vädras och göras fint inför avskedet. Märkning inför transport sker enligt rutin. Fråga alltid de närstående om de vill delta i omhändertagandet eller har särskilda önskemål kring kläder, smycken eller andra personliga detaljer.

Checklista – Omhändertagande efter dödsfall:

1. Ställa sängen i planläge och ta bort kuddar.
2. Sätta in eventuella tandproteser.
3. Stötta hakan med en binda eller handduk.
4. Lägga en fuktad kompress på ögonen för att underlätta att sluta dem.
5. Ta bort all medicinteknisk utrustning såsom kanyler, katetrar och plåster.
6. Tvätta kroppen noggrant, inklusive munvård vid behov.
7. Raka och kamma den avlidne om det behövs.
8. Klä den avlidne enligt den avlidnes eller de närståendes önskemål.
9. Vädra rummet och gör det fint inför avskedet.
10. Märka kroppen inför transport enligt rutin.
11. Alltid fråga de närstående om de vill delta i omhändertagandet eller har särskilda önskemål kring kläder, smycken eller andra personliga detaljer.

20. Vad är ett efterlevandesamtal och varför erbjuds det?

Efterlevandesamtal är ett samtal som erbjuds närstående en tid efter dödsfallet. Det leds av personal och syftar till att ge möjlighet att prata om vårdtiden, ställa frågor, få svar och stöd i sorgen.
Detta samtal hjälper närstående att bearbeta förlusten och gå vidare.

Viktiga ord att kunna:

Palliativ vård – Vård som lindrar lidande när sjukdomen inte kan botas.

Värdegrund – De värderingar och etiska riktlinjer som styr hur man handlar och bemöter andra.

WHO – Världshälsoorganisationen, arbetar med hälsa globalt.

Multiprofessionellt team – En grupp vårdpersonal med olika yrken som samarbetar kring patienten.

Efterlevandesamtal – Samtal med närstående efter dödsfall för att prata om vårdtiden och sorgen.

Symtomkontroll – Att lindra och hantera svåra symtom hos en patient.

Fatigue – En extrem trötthet, både fysiskt och psykiskt, som ofta drabbar svårt sjuka.

Total pain – Ett begrepp för smärta som omfattar både fysisk, psykisk, social, andlig och existentiell smärta.

Död – När alla livsfunktioner har upphört.

Hjärndöd – Alla funktioner i hjärnan har slutat fungera.

Rigor mortis – Likstelhet som uppstår några timmar efter döden.

Cheyne-Stokes-andning – Oregelbunden andning med återkommande pauser, vanligt vid livets slut.