Cirkulationssystemets uppgift
Cirkulationssystemet – ibland kallat blodomloppet – har flera viktiga uppgifter. Det transporterar syre och näringsämnen till kroppens celler, samtidigt som det för bort avfallsprodukter som koldioxid. Det spelar också en viktig roll i kroppens försvar mot infektioner, och hjälper till att reglera kroppstemperaturen. Utan cirkulation skulle inga celler kunna fungera särskilt länge.
Hjärtat – kroppens pump
Hjärtat är själva motorn i blodomloppet. Det är ungefär lika stort som en knytnäve och sitter lite till vänster i bröstkorgen. Hjärtat är uppdelat i fyra rum: höger förmak och höger kammare, samt vänster förmak och vänster kammare. Mellan dessa finns klaffar som fungerar som ventiler och styr blodets riktning – segelklaffar mellan förmak och kammare, och fickklaffar mellan kammare och blodkärl.
Blodet som kommer tillbaka från kroppen är syrefattigt och går först in i höger förmak. Därifrån pumpas det till höger kammare som skickar det vidare till lungorna genom lungartären. I lungorna tar blodet upp syre och gör sig av med koldioxid. Det syrerika blodet återvänder sedan till hjärtats vänstra förmak och pumpas ut i kroppen från vänster kammare via aortan.
Hjärtats rytm och blodtryck
Hjärtats rytm styrs av en liten nervknuta som kallas sinusknutan, och som sitter i höger förmak. Den fungerar som en naturlig pacemaker. Ett hjärtslag består av två faser:
- Systole: hjärtat drar ihop sig och pumpar ut blod.
- Diastole: hjärtat slappnar av och fylls med nytt blod.
Ett normalt blodtryck i vila är omkring 120/80 mmHg. Den övre siffran (systoliskt tryck) visar trycket när hjärtat pumpar ut blod. Den undre siffran (diastoliskt tryck) visar trycket när hjärtat vilar.
Lilla och stora kretsloppet
Cirkulationssystemet delas in i två delar:
- Lilla kretsloppet (lungkretsloppet): går mellan hjärtat och lungorna. Här hämtar blodet syre och lämnar koldioxid.
- Stora kretsloppet (kroppskretsloppet): går från hjärtat ut till kroppens alla organ och vävnader. Här lämnar blodet syre och näringsämnen till cellerna och tar upp avfall.
Blodets delar och innehåll
Blodet består av två huvuddelar: plasma och blodkroppar.
- Plasma är den vätska som blodkropparna flyter i. Den är gulaktig och består till största delen av vatten, men innehåller också proteiner, salter, hormoner och näringsämnen.
Röda blodkroppar (erytrocyter) och hemoglobin
Röda blodkroppar innehåller hemoglobin, ett järnrikt protein som binder syre. De transporterar syre från lungorna till kroppens celler, och tar med sig koldioxid tillbaka till lungorna. Hemoglobin ger blodet dess röda färg.
Vita blodkroppar (leukocyter)
De vita blodkropparna är kroppens försvarssoldater. De bekämpar bakterier, virus och andra främmande ämnen. Det finns olika typer med olika uppgifter, till exempel neutrofiler som attackerar bakterier direkt och lymfocyter som känner igen virus och bygger immunitet.
Blodplättar (trombocyter)
Blodplättar hjälper till att stoppa blödningar. När ett blodkärl skadas samlas de vid platsen, klibbar ihop sig och bildar en propp. Det är kroppens naturliga plåster. Sedan startas en kedjereaktion som leder till att blodet koagulerar – det vill säga stelnar – och bildar en sårskorpa.
Artärer – blodets motorvägar
Artärer leder blod från hjärtat ut till kroppen. De har tjocka, elastiska väggar som klarar det höga trycket från hjärtats pumpning. Den största artären är aortan, som går från vänster kammare och förgrenar sig till mindre artärer som når alla delar av kroppen.
Kapillärer – där utbytet sker
Kapillärer är kroppens allra minsta blodkärl. De är så tunna att bara en blodkropp kan passera i taget. Här sker själva utbytet: syre och näring lämnas till cellerna, och koldioxid och avfall tas upp. Varje cell i kroppen ligger mycket nära en kapillär.
Vener – vägen tillbaka till hjärtat
När blodet har lämnat syre och tagit upp avfall, måste det tillbaka till hjärtat. Det sker genom venerna. Vener har tunnare väggar än artärer och ofta klaffar som förhindrar att blodet rinner bakåt, eftersom trycket är lågt. Den största venen heter vena cava (hålvenen) och leder blodet in i hjärtats högra förmak.
Lungartären – ett undantag
De flesta artärer innehåller syrerikt blod, men lungartären är ett undantag. Den transporterar syrefattigt blod från hjärtats högra kammare till lungorna. Där syresätts blodet och återvänder via lungvenerna, som trots att de är vener innehåller syrerikt blod.
Vänster kammare – kroppens starkaste pump
Vänster kammare har den tjockaste muskeln i hela hjärtat. Det är för att den behöver orka pumpa blodet genom hela kroppen. Det är denna kammare som skapar det höga blodtrycket i artärerna.
Cirkulationssystemets roll i immunförsvaret och temperaturreglering
Förutom transport av ämnen och gaser har blodet också immunologiska funktioner. Vita blodkroppar och antikroppar rör sig med blodet och skyddar kroppen mot infektioner. Dessutom hjälper blodflödet till att reglera kroppstemperaturen: vid hög kroppstemperatur vidgas kärlen så att värme kan föras bort genom huden (du blir röd i ansiktet), och vid kyla drar kärlen ihop sig för att spara värme.
Sammanfattning
Cirkulationssystemet är avgörande för att vi ska kunna leva. Hjärtat pumpar, blodet transporterar, och hela systemet samarbetar för att varje cell ska få vad den behöver – och bli av med det den inte behöver. Att förstå hur cirkulationen fungerar är ett första steg mot att förstå hela människokroppens funktion.
Kontrollfrågor: Cirkulationsorganens uppbyggnad och funktion