Dagens vård och omsorg i Sverige är resultatet av en lång historisk utveckling. Genom århundradena har både samhällsstrukturer, religion, vetenskap och lagstiftning format hur vi ser på och organiserar vård och omsorg. För att förstå dagens system behöver vi se tillbaka på hur det en gång var.
Vård förr i tiden
Förr sköttes vård och omsorg nästan alltid i hemmet. Familjen tog hand om de sjuka, och det var vanligt att så kallade kloka gummor – personer med traditionell kunskap om läkande örter – hjälpte till. Man använde växtbaserade kurer, ibland blandade med magi och tron på asagudar. I vissa fall övergavs svårt sjuka och svaga människor, särskilt under tider av nöd.
Kristendomens påverkan
När kristendomen spreds byggdes kloster av munkar och nunnor. Dessa blev viktiga centra för vård. Här odlades medicinalväxter och kunskap samlades i böcker. Vården byggde på kristna värderingar som kärlek och barmhärtighet. Helgeandshus grundades för att ta hand om sjuka och fattiga.
Reformationen och dess följder
På 1500- och 1600-talen genomfördes reformationen under Gustav Vasa. Klostren stängdes och mycket av den tidigare vårdverksamheten försvann. Under denna tid drabbades Sverige av pest och kolera, vilket ledde till att hospital byggdes. Dessa tog emot äldre, barn och personer med psykisk ohälsa, men vården var ofta dålig.
Fattighus och rotegång
Från 1600-talet till 1800-talet byggdes fattighus, ofta vid kyrkan. Ett system som kallades rotegång innebar att fattiga fick flytta runt mellan gårdar. Tiggare behövde särskilda tiggarpass, och barn och äldre kunde auktioneras ut för att tas om hand av privatpersoner – ett system kallat utackordering.
Upplysningen och industrialiseringen
På 1700- och 1800-talen växte intresset för vetenskap och medicin. Man fick mer kunskap om hälsa och sjukdomar. Industrialiseringen ledde till att människor flyttade till städerna, vilket ökade spridningen av smittor och fattigdom. Under denna tid startade de första sjuksköterskeutbildningarna, och ansvaret för vården började delas mellan kommun och kyrka.
1900-talet – välfärdsstatens framväxt
Rotegång och utackordering förbjöds. Fattighusen ersattes av ålderdomshem. Begreppet Folkhemmet växte fram, vilket innebar satsningar på bättre bostäder och social trygghet. Hemtjänsten utvecklades med yrkesroller som hemsyster och hemvårdarinna. Nya lagar, som socialhjälpslagen och barnavårdslagen, skapade en mer organiserad välfärd.
1980-talet och framåt
1982 infördes socialtjänstlagen, som betonade individens rättigheter och behov. Institutioner stängdes och vård i hemmet blev vanligare. Primärvården utvecklades med vårdcentraler och distriktssköterskor. 1992 kom Ädelreformen, där kommunen fick större ansvar för vården.
Vård och omsorg idag
Idag finns både kommunala och privata utförare. Lex Sarah infördes för att säkerställa att personal rapporterar missförhållanden. Social omsorg handlar nu om att möta individens behov med både kvalitet och respekt.
Centrala begrepp och förklaringar
- Fattighus – byggnader där fattiga fick bo och få mat.
- Folkhemmet – vision om ett samhälle som ett tryggt hem för alla.
- Helgeandshus – medeltida inrättningar för vård av sjuka och fattiga.
- Hemtjänst – stöd och hjälp i hemmet till äldre och funktionshindrade.
- Hospital – äldre tiders vårdinrättning för blandade grupper av behövande.
- Industrialisering – övergången till maskinell produktion och städernas tillväxt.
- Kloka gummor – kvinnor (ibland män) med folklig medicinsk kunskap som använde örter och ibland magiska riter för att bota sjukdomar och lindra besvär.
- Kloster – religiösa byggnader där munkar och nunnor levde och arbetade.
- Kristendom – religion som starkt påverkade synen på vård och omsorg.
- Lex Sarah – lag om anmälningsplikt vid missförhållanden i vård och omsorg.
- Primärvård – grundläggande vård som ges på vårdcentraler.
- Privatisering – när privata aktörer tar över uppgifter som tidigare var kommunala.
- Reformationen – religiös förändring på 1500-talet som avskaffade klostren i Sverige.
- Rotegång – system där fattiga flyttade runt mellan gårdar.
- Social omsorg – stöd och hjälp till personer med behov i samhället.
- Socknen – äldre administrativ enhet med ansvar för fattigvård.
- Upplysningstiden – period då vetenskap och förnuft fick större betydelse.
- Utackordering – när barn och äldre auktionerades ut för omvårdnad.
Kontrollfrågor
- Hur sköttes vård och omsorg innan klostren byggdes?
- Vilken roll hade kristendomen för utvecklingen av vård i Sverige?
- Vad hände med vården under reformationen?
- Hur fungerade systemet med rotegång?
- Varför ökade smittspridningen under industrialiseringen?
- Vilka sociala reformer infördes på 1900-talet?
- Vad innebar Ädelreformen?
- Vad är Lex Sarah och varför är den viktig?