Sinnesorganen – så uppfattar kroppen omvärlden
Tack vare våra sinnesorgan kan vi förstå vad som händer omkring oss. Sinnesorganen hjälper oss att känna ljus, ljud, smak, doft, beröring och rörelse. Det är ögat, örat, huden, tungan och näsan som tar emot denna information. I kroppen finns särskilda celler som kallas sinnesceller. De reagerar på olika typer av stimuli – till exempel ljus, ljudvågor eller kemiska ämnen – och skickar vidare signaler till hjärnan.
När en sinnescell aktiveras, omvandlas informationen till elektriska signaler som färdas som nervimpulser genom nerverna. Det är först när signalen når hjärnan som vi blir medvetna om vad vi ser, hör eller känner. Sinnescellerna finns antingen utspridda i vävnader, som i huden, eller samlade i särskilda sinnesorgan, som ögat och örat.
Adaption – att vänja sig vid sinnesintryck
Ett viktigt begrepp är adaption – hjärnan vänjer sig vid information som inte förändras. Om vi till exempel känner en svag doft hela tiden, slutar vi till slut märka den. Det hjälper oss att fokusera på nya och viktiga förändringar i omgivningen.
Synen
Synen fungerar genom att ljuset går in genom hornhinnan och pupillen. Linsen ändrar form beroende på om vi tittar nära eller långt bort – det kallas ackommodation. Linsen hålls på plats av trådar som är fästa vid en muskel som heter ciliarmuskeln. När vi tittar på långt håll slappnar muskeln av. Då får trådarna övertaget – deras naturliga spänning blir starkare än muskelns dragkraft, så linsen dras ut och blir tunn.
När vi tittar på nära håll spänns muskeln. Då förlorar trådarna sin spännings kraft (eftersom muskeln drar kraftigare åt motsatt håll), och linsen blir tjockare. Det gör att ögat kan fokusera bilden rätt på näthinnan. Sinnescellerna i ögats näthinna reagerar på ljuset och skickar nervsignaler till hjärnan, där bilden tolkas. På näthinnan finns två typer av sinnesceller: stavar och tappar. Stavarna hjälper oss att se i mörker, men de ser inte färger. Tapparna gör att vi kan se färger, men de fungerar bäst i dagsljus. Signalerna från dessa celler skickas till hjärnan genom synnerven.
Hörseln
I örat samverkar flera delar för att vi ska kunna höra.
Ljud är egentligen svängningar i luften – alltså tryckvågor som rör sig från en ljudkälla, som en röst eller ett föremål som slår mot något. Dessa luftvågor färdas genom ytterörat och når trumhinnan, som sitter längst in i hörselgången. Trumhinnan är ett tunt membran som är fäst vid en benram och fungerar som en barriär mellan ytterörat och mellanörat. När ljudvågorna träffar trumhinnan börjar den vibrera.
Vibrationerna från trumhinnan förs vidare till de tre små hörselbenen i mellanörat: hammaren, städet och stigbygeln. Dessa ben förstärker rörelsen och leder den vidare till öronsnäckan i innerörat. I snäckan finns en vätska och mycket känsliga sinnesceller som kallas hårceller. De har tunna hår på sin yta som rör sig när vätskan sätts i rörelse av vibrationerna.
När håren böjs, aktiveras sinnescellerna och skickar nervsignaler via hörselnerven till hjärnan. Där tolkas signalerna så att vi uppfattar ljudet. Det är alltså en lång kedja av rörelser – från luftens svängningar till nervimpulser i hjärnan – som gör att vi kan höra.
Balanssinnet
Balanssinnet sitter i båggångarna i innerörat. Där finns en speciell vätska och känsliga sinnesceller med små hår på toppen. När vi rör på huvudet rör sig vätskan i båggångarna. Vätskans rörelse gör att håren böjs, och det stimulerar sinnescellerna. Cellerna skickar nervsignaler till hjärnan genom balansnerven. På så sätt får hjärnan information om kroppens läge och rörelse, så vi kan hålla balansen.
Smak och lukt
Smak och lukt fungerar genom att kemiska ämnen från maten eller luften löser sig i saliv eller slem. Smak- och luktceller reagerar på dessa ämnen och skickar information till hjärnan. Smakcellerna sitter i smaklökar på tungan, och luktcellerna finns högt upp i näshålans tak. Salivproduktionen styrs också av signaler från smakcentrum.
Känsel
Känsel uppstår genom att speciella receptorer i huden reagerar på beröring, tryck, värme, kyla eller smärta. Signalerna går till känselcentrum i hjärnan. Även leder, muskler och organ har känselkroppar.
Tinnitus – när ljudet inte kommer utifrån
Ett vanligt tillstånd som kan påverka hörseln är tinnitus – ett ihållande ljud i örat som inte kommer från en yttre källa. Det kan orsakas av ålder, bullerskador eller inflammation. Tinnitus kan bli värre av stress och sömnbrist. Behandling kan vara läkemedel, KBT eller avslappning.
Kontrollfrågor:
Vad är sinnesorganens huvudsakliga funktion?
Sinnesorganens viktigaste funktion är att hjälpa kroppen att ta emot information från omvärlden.
De känner av saker som ljus, ljud, lukt, smak, beröring och balans. Informationen skickas till hjärnan, så vi kan förstå och reagera.
Vilken funktion har hornhinnan i ögat?
Hornhinnan är det genomskinliga lagret längst fram på ögat.
Den släpper in ljus i ögat och hjälper till att bryta ljuset, så att det träffar rätt på näthinnan.
Den skyddar också ögat mot smuts och bakterier.
Hur hjälper näthinnan till att omvandla ljus till nervsignaler?
På näthinnan finns sinnesceller som heter stavceller och tappceller.
De reagerar på ljuset som kommer in i ögat.
Stavarna ser ljus och mörker, och tapparna ser färger.
När de tar emot ljus, skickas nervsignaler till hjärnan, så vi kan se bilden.
Vilken roll spelar linsen i synprocessen?
Linsen hjälper ögat att ställa in skärpan.
När vi tittar långt bort, blir linsen smal.
När vi tittar nära, blir linsen tjock.
Detta kallas ackommodation. Det gör att vi kan se tydligt på olika avstånd.
Hur fungerar öronsnäckan (cochlea) när det gäller att omvandla ljud till nervsignaler?
Öronsnäckan finns i innerörat.
När ljud kommer in, rör sig trumhinnan och hörselbenen.
Vibrationerna går till snäckan, där det finns sinnesceller.
De omvandlar ljudvågorna till nervsignaler, som skickas till hjärnan.
Vilken funktion har trumhinnan i hälsoprocessen?
Trumhinnan sitter mellan ytterörat och mellanörat.
När ljud kommer in i örat, börjar trumhinnan vibrera.
Vibrationerna skickas vidare till hörselbenen och sedan till öronsnäckan.
Den hjälper till att börja processen för att höra ljud.
Vad är båggångarnas roll i att hålla balansen?
Båggångarna finns i innerörat.
De innehåller vätska och sinnesceller för balans.
När vi rör på huvudet, rör sig vätskan och stimulerar cellerna.
Då skickas signaler till hjärnan, så kroppen vet hur den ska hålla balansen.
Vad är sinnesceller och vad gör de?
Sinnesceller är speciella celler som finns i våra sinnesorgan.
De känner av information som ljus, ljud, smak, lukt, värme och tryck.
När sinnescellerna aktiveras skickar de signaler till hjärnan.
Hjärnan tolkar signalerna, så att vi kan förstå vad vi ser, hör eller känner.
Vad är adaption och varför är det viktigt?
Adaption betyder att sinnesorganen vänjer sig vid samma intryck.
Om vi till exempel känner en lukt länge, så slutar vi märka den.
Det gör att hjärnan kan fokusera på nya och viktiga förändringar,
istället för att reagera på sådant som inte är farligt eller förändras.
Hur fungerar smaklökarna på tungan?
Smaklökarna sitter på tungan och innehåller smakceller.
De känner av smakämnen som är lösta i saliv.
De fem grundsmakerna är sött, surt, salt, beskt och umami.
När smakcellerna aktiveras skickas informationen till hjärnan, som tolkar vilken smak vi känner.
Var sitter luktcellerna och hur fungerar de?
Luktcellerna finns högt upp i näshålans tak, inbäddade i slem.
Doftpartiklar från luften löser sig i slemmet och stimulerar luktcellerna.
Då skickas nervsignaler till luktcentrum i hjärnan.
På så sätt kan vi känna och känna igen olika dofter.
Kontrollfågor för självtest: Instuderingsfrågor: Sinnesorganens funktion och uppbyggnad